Arvslott och laglott är två grundläggande begrepp inom arvsrätten och de har framförallt betydelse när det finns ett testamente. Har en avliden person upprättat ett testamente innehåller ärvdabalken regler vilka skyddar bröstarvingarnas rätt till arv. Reglerna om arvslott och laglott utgör en del av detta regelverk.
Reglerna avseende laglott garanterar en bröstarvinge en viss rätt till arv. Ska du skriva ett testamente och har bröstarvingar kan du begränsa deras rätt till arv. Däremot kan du inte göra dem helt arvlösa. Bröstarvingarnas rätt till arv skyddas av ärvdabalkens regler om laglott.
Vi kommer i denna artikel att på ett enkelt sätt förklara begreppen arvslott och laglott. Du kommer även att få ett par praktiska exempel på situationer där reglerna och om arvslott och laglott får betydelse och vad de innebär för fördelningen av ett arv.
Arvslott
Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som en arvinge eller arvingarna har rätt att ärva enligt den legala arvsordningen. Med den legala arvsordningen avses den arvsordning som följer av lag, d v s reglerna i ärvdabalken.
Du kan läsa mer om den legala arvsordningen i en särskild artikel här på Juridex.se men enkelt förklarat ska kvarlåtenskapen efter en avliden person i första hand ärvas av bröstarvingarna. Med bröstarvingar avses den avlidnes barn, barnbarn osv. Finns det inte några bröstarvingar ska arvet fördelas vidare till släkten enligt en särskild ordning baserad på arvsklasser.
Här nedan följer ett enkelt exempel för att förklara begreppet arvslott:
Exempel 1:
Anna avlider och efterlämnar en kvarlåtenskap om 200 000 kronor. Hon har inte skrivit något testamente, hon är ogift och har två barn; Bengt och Caroline.Enligt den legala arvsordningen ska Annas kvarlåtenskap ärvas av Bengt och Caroline med hälften vardera. Bengt och Caroline har därför rätt till vardera 100 000 kronor i arv från Anna. Detta belopp är deras respektive arvslotter.
Laglott
Laglotten är hälften av arvslotten.
Laglotten har betydelse framförallt om det finns ett testamente som inskränker en bröstarvinges rätt till arv. Reglerna om laglott skyddar en bröstarvinge och tillser att en arvinge alltid har rätt till i vart fall hälften av det arv som bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits något testamente. Dvs en bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott.
En förälder kan därför inte helt ”testamentera bort” en bröstarvinge och göra hen helt arvlös. Lagstiftaren har ansett att bröstarvingarnas rätt till i vart fall ett visst arv från en förälder är viktigare än förälderns möjlighet att helt bestämma över egendomen efter förälderns död.
Vi fortsätter med samma exempel som ovan men i detta fall har Anna upprättat ett testamente.
Exempel 2:
Anna avlider och efterlämnar en kvarlåtenskap om 200 000 kronor. Hon är ogift och har två barn; Bengt och Caroline.Som framgår av det tidigare exemplet är utgångspunkten att Bengt och Caroline har rätt till vardera 100 000 kronor i arv från Anna. Detta belopp är deras respektive arvslotter. Emellertid har Anna i detta exempel upprättat ett testamente. När hon upprättat testamentet har hon anlitat en duktig advokat som förklarat för henne att hennes barn har rätt till sina laglotter. I testamentet finns det därför angivet att barnen ska ha rätt till sina respektive laglotter och att återstoden av hennes kvarlåtenskap ska tillfalla Cancerfonden.Bengts och Carolines laglotter efter Anna uppgår till vardera 50 000 kronor (hälften av arvslotten om 100 000 kronor) och det är detta belopp som de erhåller i arv från Anna. Återstående 100 000 kronor tillfaller Cancerfonden i enlighet med testamentet.
Jämkning av testamente för erhållande av laglott
Reglerna om bröstarvinges rätt till laglott är inte något som sker med automatik. En bröstarvinge måste agera för att ta tillvara sin rätt till laglott. Skulle ett testamente vara skrivet på ett sätt som innebär att en bröstarvinge inte får sin laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet.
Begär inte bröstarvingen jämkning av testamentet kommer att kvarlåtenskapen att fördelas enligt testamentet även om det innebär att bröstarvingen inte får sin laglott.
Exempel 3:
Anna avlider och efterlämnar en kvarlåtenskap om 200 000 kronor. Hon är ogift och har två barn; Bengt och Caroline.Anna har upprättat ett testamente. Enligt testamentet ska all henne kvarlåtenskap tillfalla Cancerfonden Begär Bengt och Caroline jämkning av testamentet kommer de att få ut sina respektive laglotter, d v s vardera 50 000 kronor varvid Cancerfonden får 100 000 kronor. Begär Bengt och Caroline inte jämkning av testamentet kommer de inte att erhålla något i arv från Anna. Istället tillfaller Annas hela kvarlåtenskap om 200 000 kronor Cancerfonden.
Reglerna avseende jämkning av testamente kan upplevas som komplicerade. Bl a innehåller reglerna tidsfrister som en bröstarvinge måste beakta. Missar en bröstarvinge tidsfristen förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott. Reglerna avseende jämkning av testamente har behandlats utförligt i en särskild artikel här på Juridex.se. Läs gärna även den artikeln för att få en mer fullständig bild över reglerna avseende jämkning.
Du kommer till artikeln via följande länk: Artikel angående jämkning av testamente.
Arvslott och laglott – en kort sammanfattning
Förhoppningsvis har redogörelsen ovan hjälpt dig att förstå reglerna avseende arvslott och laglott. De grundläggande reglerna avseende arvslott och laglott kan sammanfattas enligt följande:
- Arvslotten är det arv som en arvinge har rätt att ärva enligt den legala arvsordningen.
- Laglotten är hälften av arvslotten.
- En bröstarvinge har alltid rätt till i vart fall sin laglott varför en bröstarvinge inte kan göras helt arvlös genom testamente.
- Skulle ett testamente inkräkta på en bröstarvinges laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet. Begär bröstarvingen inte jämkning förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott.
- Reglerna om arvslott och laglott hittar du i 7 kap ärvdabalken.
