De primära reglerna i lagen behandlar näringsidkarens informationsskyldighet och konsumentens rätt att frånträda avtalet inom 14 dagar från avtalsslutet, den s k ångerrätten. Vad avser näringsidkarens informationsskyldighet är informationskraven är mer omfattande och detaljerade än för andra distansavtal, och informationen ska i princip alltid lämnas innan distansavtalet ingås.

Till ångerrätten har kopplats en rätt för näringsidkaren att kräva ersättning för den del av den finansiella tjänsten som har tillhandahållits och för skäliga kostnader för tjänsten.

Lagen trädde i kraft den 1 april 2005.

En konsument har när han eller hon köper något via t ex telefonförsäljning, postorder, försäljningsutflykt, postorder eller via Internet – och priset på det som konsumenten köpt överstiger 300 kronor – rätt att ångra köpet inom 14 dagar från det att varan togs emot.

Vid distansavtal om tjänster, t ex hantverkstjänster men även finansiella tjänster såsom t ex krediter eller försäkringar, börjar ångerfristen att löpa den dag då avtalet ingås. Ångerfristen är 14 dagar även vid köp av tjänster. Emellertid gäller ett undantag för livförsäkringar samt privat individuellt pensionssparande där ångerfristen är 30 dagar.

Även vid köp av tjänster är ångerfristen 14 dagar, utom för livförsäkringar och privat individuellt pensionssparande. Då är den 30 dagar. Som regel börjar ångerfristen löpa den dag då avtalet ingås. När du köper livförsäkringar räknas fristen från och med den dag konsumenten har fått veta att avtalet har ingåtts.

Ångerrätten börjar aldrig löpa förrän konsumenten har erhållit den information som säljaren är skyldig att ge till konsumenten. Vid köp av finansiella tjänster gäller dessutom att konsumenten skall ha erhållit avtalsvillkoren innan ångerfristen börjar löpa.

Kostnaden för returfrakten svara konsumenten om varan köpts via distansavtal, t ex via Internet. Vid hemförsäljning och telefonförsäljning skall konsumenten inte behöva svara för frakten.

Reglerna om ångerrätt gäller inom samtliga EU-länder. Dock kan antalet dagar för ångerrätten variera. Som svensk konsument skall man därför alltid kontrollera vad som gäller i respektive land för det fall att man förvärvar från annat EU-land.

Det finns vissa situationer då lagen inte är tillämplig, t ex om avtalet ingås vid ett besök som äger rum på konsumentens initiativ och uttryckliga begäran.

Anledningen till att det finns äktenskapshinder är att det från samhällets synpunkt finns omständigheter som innebär att äktenskap inte är lämpligt. T ex anses en person som är under 18 år inte vara tillräckligt mogen för att överblicka de följder som ett äktenskap har.

Systemet med olika former av äktenskapshinder finns i de flesta rättsordningar och har i svensk rätt lång tradition. Tidgare hade äktenskapshinderna i huvudsak religiösa motiv men idag är grunderna för äktenskapshinder i huvudsak sociala och medicinska skäl. Reglerna för äktenskapshinder finns i äktenskapsbalkens andra kapitel och innebär i huvudsak följande:

1. Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap utan tillstånd av länsstyrelsen. För tillstånd krävs särskilda skäl. Innan länsstyrelsen beslutar, ska den underåriges vårdnadshavare och socialnämnden få tillfälle att yttra sig. Om länsstyrelsen ger tillstånd till äktenskapet, får vårdnadshavaren överklaga beslutet.

2. Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led, t ex far eller dotter, eller är helsyskon. Ett adoptivbarn över 18 år och en adoptivförälder får dock ingå äktenskap med varandra, om så sker är adoptionen upplöst.

3. Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av länsstyrelsen. För tillstånd krävs särskilda skäl. Adoptivförhållande jämställs med släktskap. De som därvid anses som helsyskon får dock ingå äktenskap med varandra efter tillstånd av myndighet.

4. Den som är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap.

Det finns inte några direkta formkrav vid ingående av ett avtal om borgen och således är även ett muntligt borgensåtagande giltigt.

Det finns två huvudformer av borgensåtaganden; enkel borgen och proprieborgen.

Enkel borgen
Enkel borgen innebär att fordringsägaren inte kan kräva borgensmannen förrän det är fastställt att gäldenären inte kan betala skulden.

Proprieborgen
En proprieborgen innebär att borgensmannen svarar solidariskt för skulden gentemot fordringsägaren. Betalar inte gäldenären sin skuld kan fordringsägaren omedelbart vända sig mot borgensmannen och kräva att denne betalar skulden. Proprieborgen är den klart vanligast förekommande formen av borgen och uttrycks ofta i borgensåtagandet med formuleringen ”såsom för egen skuld”.

Utöver de två ovan angivna huvudformerna av borgensåtaganden finns ett antal andra konstruktioner av borgensåtaganden.

Generell borgen
En generell borgen avser gäldenärens samtliga existerande förpliktelser samt alla kommande förpliktelser, gentemot fordringsägaren och innebär ett mycket långtgående ansvar för borgensmannen.

Efterborgen
Efterborgen benämns även för överborgen och innebär att det är ett borgensåtagande som säkerställer ett annat borgensåtagande. Ett efterborgen är dessutom endera en enkel borgen eller en proprieborgen.

Kontraborgen
Kontraborgen benämns även underborgen och innebär att borgen ställs för den risk som en borgensman har åtagit sig. En Kontraborgen ställs således gentemot en annan borgensman och inte mot fordringsägaren vilket medför att fordringsägaren inte kan vända sig mot den som ställt underborgen för att få betalt.

Fyllnadsborgen
Fyllnadsborgen är en borgen som kan tas i anspråk när fordringsägaren inte kan erhålla full betalning ur olika säkerheter, framförallt i form av panträtt. Fyllnadsborgen ”täcker upp” för skillnaden mellan vad som erhålles från de ställda säkerheterna och den totala skulden.

En äktenskapsskillnad beslutas av tingsrätten efter gemensam ansökan om makarna är överens om att skilja sig eller stämningsansökan från den make som vill skilja sig om den andra maken inte är överens om äktenskapsskillnad. Om ingen av makarna bor tillsammans med egna barn och makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad kan tingsrätten relativt omgående meddela en dom på äktenskapsskillnad. För det fall att makarna bor tillsammans med hemmavarande barn under 16 år eller någon av makarna motsätter sig äktenskapsskillnaden måste äktenskapsskillnaden föregås av en betänktetid om minst sex månader.

Ett annat namn på äktenskapsskillnad är skilsmässa. Den korrekta rättsliga benämningen är dock äktenskapsskillnad.

Vid dödsfall är arvslotten den del av kvarlåtenskapen som arvingen eller arvingarna har rätt till enligt den legala arvsordningen, d v s den arvsordning som framgår av ärvdabalken. Arvslotten kan inskränkas genom att arvlåtaren skrivit ett testamente som helt eller delvis sätter den legala arvsordningen ur spel.

Laglotten är hälften av en bröstarvinges (barn, barnbarn o s v) arvslott. Laglotten kan aldrig tas ifrån bröstarvingen genom ett testamente.

Exempel: En kvinna har vid sin bortgång tillgångar om en miljon kronor. Kvinnan har en son som, för det fall att det inte föreligger något testamente, har rätt till hela beloppet som utgör arvslotten. För det fall att kvinnan skrivit ett testamente där hon skänker bort samtliga sina tillgångar till Djurens vänner hade sonen likväl haft rätt till sin laglott, d v s 500 000 kronor. Testamentslotten, d v s återstående 500 000 har den avlidna kvinnan full frihet att disponera över i sitt testamente.

En förälder kan således inte göra en bröstarvinge arvslös genom att testamentera bort allt till annan i ett testamente. Om så sker kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet och därigenom erhålla sin laglott.