Anhörigbehörighet är ett relativt nytt begrepp i svensk rätt. Det är få som har hört talas om begreppet och det är än färre som vet vad anhörigbehörighet innebär.
Att inte fler känner till och framförallt använder sig av möjligheterna är olyckligt även om det sannolikt kommer att bli bättre över tiden. Anhörigbehörigheten är ett ypperligt verktyg för familjemedlemmar att hjälpa en annan familjemedlem som på grund av till exempel sjukdom inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Detta gäller framförallt när man inte har förberett sig genom att t ex upprätta en framtidsfullmakt i förening med en ”vanlig” fullmakt.
Reglerna om anhörigbehörighet finns i 17 kap föräldrarbalken och reglerna trädde i kraft den 1 juli 2017. Syftet med reglerna är att underlätta för anhöriga att kunna hjälpa familjemedlemmar utan att t ex behöva ansöka om god man eller förvaltare. Samtidigt medför detta att belastningen på det allmänna minskar då ett mindre antal gode män och förvaltare behöver utses. Många kommuner har idag svårt att rekrytera personer vilka är beredda att åta sig uppdrag som gode män eller förvaltare.
Grundläggande förutsättningar för anhörigbehörighet
I lagtexten avseende anhörigbehörighet talar man om “den enskilde” när man anger den person som behöver hjälp. För enkelhetens skull kommer begreppet den enskile att användas även i denna artikel.
En första och grundläggande förutsättning för att anhörigbehörighet ska bli aktuellt är att den enskilde på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmågan att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Det måste vara uppenbart att den enskilde saknar förmåga. Att den enskilde endast behöver hjälp är inte tillräckligt. Råder det tveksamhet får en anhörig inte företräda den enskilde med stöd av reglerna om anhörigbehörighet.
Det är den anhörige som ska bedöma om den enskilde inte längre har förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. En anhörig som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar den enskilde skada kan bli skadeståndsskyldig gentemot den enskilde. Om en rättshandling inte blir gällande på grund av att behörighet saknades kan den anhörige bli skadeståndsskyldig gentemot en tredje person som lider skada.
En ytterligare förutsättning för anhörigbehörighet är att den enskilde måste ha fyllt 18 år. Reglerna om anhörigbehörighet är avsedde att hjälpa framförallt äldre människor. Det är därför inte möjligt att använda sig av anhörigbehörigheten för att företräda minderåriga. Det finns andra bestämmelser i föräldrabalken som ger denna möjlighet.
Vilka anhöriga som har möjlighet att använda sig av anhörigbehörigheten
Som namnet antyder är det endast anhöriga som har möjlighet att bistå den enskilde med stöd av dessa regler. Emellertid är det inte alla anhöriga som omfattas av reglerna. Istället finns ett särskilt turordningssystem som måste följas. I första hand är det make eller sambo som ska bistå den enskilde. Finns det inte någon make eller sambo går möjligheten vidare enligt turordningslistan.
Motsvarande gäller för det fall att en person i turordningslistan inte vill bistå den enskilde. Även i det fallet går behörigheten vidare enligt turordningslistan vilken i sin helhet ser ut som följer:
- make eller sambo,
- barn,
- barnbarn,
- föräldrar,
- syskon, och
- syskonbarn.
Exempel:
Anna och Bengt är gifta. De har två gemensamma barn, Cecilia och David. Anna har drabbats av en stroke och i sviterna av denna behöver hon hjälp med att betala sina räkningar. I denna situation är det i första hand Bengt som kan använda sig av anhörigbehörigheten för att hjälpa Anna. Emellertid känner sig Bengt svag och även något förvirrad varför han är rädd att han ska göra fel när han ska hjälpa Anna med ”alla papper”. Han förklarar därför att han inte vill hjälpa Anna med hennes ekonomiska angelägenheter. Möjligheten går därför vidare till Cecilia och David som med stöd av anhörigbehörigheten kan hjälpa Anna.
Finns det flera anhöriga under en punkt i turordningslistan företräder dessa den enskilde gemensamt. I exemplet ovan företräder således Cecilia och David gemensamt sin mamma.
Det ska även nämnas att den anhörig som företräder den enskilde inte får vara under 18 år, inte vara beslutsoförmögen och får inte heller ha god man eller förvaltare.
Åtgärder som en anhörig har rätt att vidta enligt anhörigbehörigheten
Som framgått av inledningen omfattas endast ekonomiska angelägenheter av anhörigbehörigheten. Ett ytterligare krav är att det endast är möjligt för den anhörige att vidta “ordinära rättshandlingar med anknytning till den enskildes dagliga livsföring”.
Vilka åtgärder som kan vidtas skiljer sig från person till person. Varje situation är unik och det är den enskildes behov i varje enskilt fall som avgör vilka åtgärder som kan vidtas. Som exempel på åtgärder som enligt förarbetena omfattas av anhörigbehörigheten kan nämnas att betala räkningar, föra över pengar mellan den enskildes konton, lämna inkomstdeklaration, teckna hemförsäkring, reklamera felaktiga produkter, ansöka om bostadsbidrag och annat bistånd från de sociala myndigheterna innefattande bland annat hemtjänst och färdtjänst. Det är även möjligt att göra enstaka “större” inköp som t ex en TV eller en diskmaskin.
Som exempel på åtgärder vilka inte kan vidtas med stöd av anhörigbehörigheten kan nämnas köp eller försäljning av fast egendom eller bostadsrätt, köp och försäljning av värdepapper, tecknande av krediter, pantsättning av egendom, givande av gåvor, utfärdande av fullmakter, drivande av domstolsprocess o dyl.
Anhörigbehörighet, god man, förvaltare och framtidsfullmakt
Har den enskilde god man eller förvaltare gäller inte anhörigbehörigheten i de frågor som hanteras av den gode mannen eller förvaltaren. I övriga frågor är det möjligt att använda sig av anhörigbehörigheten.
Detsamma gäller om den enskilde har upprättat en gällande framtidsfullmakt. I en sådan situation har framtidsfullmakten företräde och anhörigbehörigheten gäller inte avseende de frågor som omfattas av framtidsfullmakten.
Anhörigbehörigheten är en kompletterande lösning för att kunna bistå äldre familjemedlemmar när man inte har förberett sig på att en person blir så pass sjuk så hen inte kan hantera sina ekonomiska angelägenheter. Idealet är att i god tid upprätta en framtidsfullmakt (eller flera) där det klart framgår vem som har rätt att göra vad den dag som en person inte längre kan hantera sina angelägenheter.
Framtidsfullmakten har dessutom den fördelen att den kan omfatta mer än endast de ekonomiska angelägenheterna vilket anhörigbehörigheten är begränsad till.
Framtidsfullmakten bör dessutom kompletteras med en vanlig fullmakt eller t ex en bankfullmakt vilka är gällande intill dess att framtidsfullmakten träder i kraft. Gör man på detta sätt är man väl förberedd för de flesta situationer som kan uppstå när familjemedlemmar av olika skäl behöver hjälp.
Vanliga frågor och svar angående anhörigbehörighet
Var finns reglerna om anhörigbehörighet?
Var finns reglerna om anhörigbehörighet?
Finns det en särskild blankett för anhörigbehörighet?
Nej, det finns inte några särskilda blanketter för anhörigbehörighet som du måste fylla i. Anhörigbehörighet följer av lag och gäller utan att du behöver fylla i några dokument. Emellertid måste du vara beredd på att kunna styrka ditt släktskap med den person som du ska företräda. Detta kan du oftast göra genom att visa upp personbevis och legitimation.
Måste man ha fyllt arton år för att använda sig av anhörigbehörigheten?
Ja, man måste ha fyllt arton år och man får inte heller ha god man eller förvaltare.
Var ansöker jag om anhörigbehörighet?
Du behöver inte ansöka om anhörigbehörighet. Den följer av lag och gäller automatiskt utan att du behöver göra någon ansökan eller fylla i några särskilda blanketter. Emellertid måste du vara beredd att styrka vem du är och vilket släktskap som du har med den person som du företräder. Det kan du göra med din legitimation och ett personbevis.
Kan jag köpa en bil med stöd av anhörigbehörigheten?
Nej, det kan du inte göra. Det kan endast en god eller en förvaltare göra. Även den som har en framtidsfullmakt, av vilken det framgår att fullmaktshavaren har den behörigheten, kan köpa en bil
Kan jag betala räkningar med stöd av anhörigbehörigheten?
Ja, det kan du göra. Du kan betala vardagliga räkningar avseende t ex hyra, telefon, hälso- och sjukvård, försäkringar, skatter med mera.
Kan jag ansöka om stöd hos socialnämnden med anhörigbehörigheten?
Ja, det kan du göra. Den typen av åtgärder omfattas av anhörigbehörigheten.
Kan jag ansöka om autogiro eller säga upp autogiro med stöd av anhörigbehörighet?
Ja, det kan du göra.
Kan jag ansöka om bostadsbidrag med stöd av anhörigbehörighet?
Ja, det kan du göra.
Kan jag ansöka om hemtjänst med stöd av anhörigbehörighet?
Ja, det kan du göra.
Kan jag skriva en fullmakt med stöd av anhörigbehörighet?
Nej, det kan du inte göra.
Kan jag investera i fonder eller köpa aktier med stöd av anhörigbehörighet?
Nej, det kan du inte göra.
Är det möjligt att ansöka om särskilt boende med stöd av anhörigbehörigheten?
Denna fråga är något oklar. Många kommuner accepterar ansökningar om särskilt boende som görs med stöd anhörigbehörigheten. Andra kommuner avvisar denna typ av ansökningar med hänvisning till att de inte omfattas av anhörigbehörigheten och det finns ett par avgöranden från i vart fall en förvaltningsrätt som ger dessa kommuner stöd i sin uppfattning.
