Behöver du anlita en jurist? Ring till oss på 08-525 180 60.

Vem som ärver när du inte har skrivit ett testamente

När en person avlider, och den avlidne inte har skrivit ett testamente, ska kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingarna enligt “den legala arvsordningen”. Med den legala arvsordningen avses den turordning som följer av reglerna i 2 kap ärvdabalken. Denna innebär att arvet fördelas med utgångspunkt i den avlidnes civilstånd och vilka släktingar som hen efterlämnar.

Kvinna som ska skriva ett testamente


I syfte att du ska få en överblick över vem som har rätt till arv enligt den legala arvsordningen följer här en översiktlig redogörelse över hur arvet fördelas i ett antal typsituationer. I samtliga situationer och exempel har den person som avlidit inte upprättat ett testamente. Fördelningen av arvet sker således helt enligt den legala arvsordningen. Har den som avlidit upprättat ett testamente kan du inte utgå från de exempel som följer.

Du behöver inte läsa hela artikeln utan kan klicka på den just den situation som intresserar dig.

1. Arv efter ensamstående utan bröstarvingar

Är du ensamstående och inte har några bröstarvingar kommer din kvarlåtenskap i första hand att ärvas av dina föräldrar. Är inte dina föräldrar i livet ärver deras övriga barn, det vill säga dina syskon. Har något av dina syskon avlidit går arvet vidare till det syskonets barn. Finns det inte några syskonbarn till ett avlidet syskon fördelas det avlidna syskonets arv mellan övriga syskon.

Finns det varken syskon eller syskonbarn går arvet vidare till dina mor- och farföräldrar och därefter till deras barn, det vill säga dina mostrar och fastrar. Finns det inte heller några mostrar och fastrar tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Arvsordningen efter ensamstående utan bröstarvingar

Bild som visar vem som ärver efter en ensamstående utan bröstarvingar

2. Arv efter ensamstående med bröstarvingar

Är du ensamstående och har bröstarvingar ärver de hela kvarlåtenskapen och de ärver denna med lika delar vardera. Har du tre barn ärver de var sin tredjedel av din kvarlåtenskap. Har något av dina barn avlidit och det avlidna barnet efterlämnar bröstarvingar träder de in i stället för det avlidna barnet. Efterlämnar det avlidna barnet inte några bröstarvingar fördelas det avlidna barnets andel med lika delar mellan dina övriga barn.

Exempel på arv efter ensamstående med bröstarvingar

Bild till ensamstående med bröstarvingar som ärver utan testamente

Anna har avlidit och var vid sin bortgång ensamstående. Värdet på hennes kvarlåtenskap uppgår till 900 000 kronor. Hon efterlämnar två barn, Carl och Doris, samt de två barnbarnen Fabian och Gustav som är barn till Annas avlidna dotter Eva.


Vid fördelningen av arvet tilldelas Carl och Doris en tredjedel vardera, d v s 300 000 kronor. Barnbarnen Fabian och Gustav får dela på sin Mamma Evas tredjedel och får därför vardera 150 000 kronor.

3. Arv efter sambo utan bröstarvingar

Är du sambo och inte har några bröstarvingar ärver i första hand dina föräldrar och därefter dina syskon och sedan syskonbarn. Efterlämnar du vare sig föräldrar, syskon eller syskonbarn är det i första hand dina mor- och farföräldrar som ärver dig och därefter träder mostrar och fastrar in bilden. Finns det inte heller några mostrar eller fastrar ärvs kvarlåtenskapen av Allmänna arvsfonden.

Din sambo har inte arvsrätt efter dig. Vill du att din sambo ska ärva dig måste du skriva ett testamente.

Exempel arv efter sambo utan bröstarvingar

Bild för sambo utan bröstarvingar utan testamente
Anna och Bengt är sambor sedan länge när Anna plötsligt avlider. Värdet på hennes kvarlåtenskap uppgår till 900 000 kronor. Hon har inte några bröstarvingar och Annas föräldrar är avlidna sedan tidigare. Anna efterlämnar emellertid en bror, Mikael, och den avlidna systern Nadines två barn, Oscar och Petra.

Mikael ärver 450 000 kronor medan Oscar och Petra ärver 225 000 kronor vardera. Bengt ärver ine något eftersom sambor inte har arvsrätt efter varandra.

4. Arv efter sambo med bröstarvingar

Är du sambo och du har bröstarvingar är arvssituationen densamma som om du hade varit ensamstående. Det innebär att dina bröstarvingar ärver hela kvarlåtenskapen. Har du två barn ärver de hälften vardera av din kvarlåtenskap. Har något av dina barn avlidit och det avlidna barnet efterlämnar egna barn träder de in i stället för det avlidna barnet, s k istadarätt.

Din sambo har inte arvsrätt efter dig, inte ens om ni har gemensamma barn. Vill du att din sambo ska ärva dig måste du skriva ett testamente. Du kan dock inte testamentera hela din kvarlåtenskap till din sambo. Era gemensamma barn har alltid rätt till sina laglotter.

Exempel på arv efter sambo med bröstarvingar

Bild gör sambo med bröstarvingar utan testamente
Anna och Bengt är sambor och har levt hela sitt vuxna liv tillsammans när Anna plötsligt avlider.  Tillsammans med Bengt har hon två barn som är i livet, Carl och Doris samt de två barnbarnen Fabian och Gustav, som är barn till Annas och Bengts avlidna dotter Eva.

Vid fördelningen av arvet tilldelas Carl och Doris en tredjedel vardera, d v s 300 000 kronor. Barnbarnen Fabian och Gustav får dela på sin mamma Evas tredjedel och får därför vardera 150 000 kronor. Bengt ärver inte något eftersom sambor inte har arvsrätt efter varandra.

5. Arv efter make utan bröstarvingar

Är du gift och inte efterlämnar några bröstarvingar ärver din efterlevande make hela din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Att den efterlevande maken ärver egendomen med fri förfoganderätt innebär att när din make avlider kommer den del av kvarlåtenskapen som din make ärvt efter dig att fördelas mellan dina arvingar. Utgångspunkten är att denna andel utgör hälften av den kvarlåtenskap som den sist avlidne maken efterlämnar.

Detta innebär att det i första hand är dina föräldrar och därefter dina syskon och syskonbarn som ärver dig. Därefter är det stopp med följd att dina mor- och farföräldrar eller mostrar och fastrar inte har någon rätt till efterarv. I stället ärvs kvarlåtenskapen efter dig av din makes arvingar.

På motsvarande sätt gäller att om din efterlevande make inte efterlämnar några föräldrar, syskon eller syskonbarn är det dina arvingar som ärver din efterlevande makes kvarlåtenskap.

Finns det inte föräldrar, syskon eller syskonbarn till någon av er när din efterlevande make avlider tillfaller hela kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.

Exempel på arv efter make utan bröstarvingar

Bild för make utan bröstarvingar utan testamente
Anna och Bengt är gifta med varandra när Anna avlider. De har inte några bröstarvingar. Annas kvarlåtenskap uppgår till ett värde om 900 000 kronor vilken i sin helhet ärvs med fri förfoganderätt av Bengt.

När Bengt avlider ett antal år senare uppgår värdet av hans kvarlåtenskap till ett belopp om 2 400 000 kronor. Hälften av detta belopp ska fördelas mellan Annas arvingar och den andra hälften ska fördelas mellan Bengts arvingar.

6. Arv efter make med endast gemensamma bröstarvingar

Är du gift och ni endast har gemensamma barn ärver din make hela din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, hen sitter således kvar i ”orubbat bo”. Era gemensamma barn ärver först när även din make har avlidit.

Exempel på arv efter make med endast gemensamma bröstarvingar

Bild för make med endast gemensamma bröstarvingar utan testamente
Anna och Bengt är gifta med varandra när Anna avlider. De har tre gemensamma barn, Carl, Doris och Eva. Annas kvarlåtenskap uppgår till ett värde om 900 000 kronor vilken i sin helhet ärvs med fri förfoganderätt av Bengt.

När Bengt avlider ett antal år senare uppgår värdet av hans kvarlåtenskap till ett belopp om 2 400 000 kronor. Vid den tidpunkten har den gemensamma dottern Eva avlidit och hon har efterlämnat två barn, Fabian och Gustav.

Vid fördelningen av arvet tilldelas Carl och Doris en tredjedel vardera, d v s 800 000 kronor. Barnbarnen Fabian och Gustav får dela på sin mamma Evas tredjedel och får därför vardera 400 000 kronor.

7. Arv efter make med endast särkullbarn

Är du gift och endast har särkullbarn, det vill säga barn med någon annan än din make, ärver dina barn hela din kvarlåtenskap i samband med din bortgång. Din make har inte någon arvsrätt efter dig om du har särkullbarn.

Exempel på arv efter make med endast särkullbarn

Bild för make med endast särkullbarn utan testamente
Anna och Bengt är gifta med varandra när Anna avlider. De har inte några gemensamma barn men Anna efterlämnar två särkullbarn, Carl och Doris, samt det avlidna särkullbarnet Evas två barn, Fabian och Gustav. 
Kvarlåtenskapen uppgår till 900 000 kronor.

Vid fördelningen av arvet tilldelas Carl och Doris en tredjedel vardera, d v s 300 000 kronor. Barnbarnen Fabian och Gustav får dela på sin mamma Evas tredjedel och får vardera 150 000 kronor.

8. Arv efter make med gemensamma barn och särkullbarn

Är du gift och har såväl gemensamma barn med din make som särkullbarn ärver särkullbarnen sin del av arvet i samband med din bortgång. De gemensamma barnens arv ärvs av din make med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får ut sitt arv först när din efterlevande make har avlidit.

Dina särkullbarn har inte någon rätt till efterarv efter dig när din make avlider då de har fått ut hela sitt arv i samband med din bortgång.

Har din efterlevande make särkullbarn vid sin bortgång kommer den del av kvarlåtenskapen som härrör från dig endast att ärvas av era gemensamma bröstarvingar. Din makes särkullbarn har inte någon rätt till arv i den del av arvet som kommer från dig. Den del av kvarlåtenskapen som härrör från din efterlevande make kommer att fördelas mellan era gemensamma bröstarvingar och din makes särkullbarn.

Exempel på arv efter make med gemensamma barn och särkullbarn

Bild för make med gemensamma barn och särkullbarn utan testamente
Anna och Bengt är gifta med varandra när Anna avlider. De har tre gemensamma barn, Carl, Doris och Eva. Anna har dessutom ett särkullbarn, Hanna, och även Bengt har ett särkullbarn, Isak. Annas kvarlåtenskap uppgår till ett värde om 900 000 kronor.

Hanna får ut sin arvslott om 225 000 kronor i samband med att Anna avlider. Återstående 675 000 kronor ärvs med fri förfoganderätt av Bengt som dessutom har erhållit samma belopp i bodelningen som föregick arvskiftet efter Anna. Kvotdelen för efterarvet efter Anna uppgår därför till hälften av Bengts kvarlåtenskap den dag som han avlider.

När Bengt senare avlider uppgår hans kvarlåtenskap till 2 400 000 kronor. Av detta belopp anses hälften, d v s 1 200 000 kronor vara efterarv efter Anna, och ska fördelas med lika delar mellan Annas bröstarvingar. Emellertid har Hanna redan fått ut hela sitt arv i samband med Annas bortgång varför hon inte har rätt till efterarv efter Anna när Bengt nu avlider. Arvet efter Anna ska därför endast fördelas mellan Carl, Doris och Eva som därmed ärver 400 000 kronor vardera. Återstående 1 200 000 kronor härrör från Bengt och ska fördelas med lika delar mellan Bengts bröstarvingar, d v s Carl, Doris, Eva och Isak som således ärver ett belopp om 300 000 kronor vardera.

Bestäm vem som ärver genom att skriva ett testamente

Vill du inte att arvet efter dig ska fördelas som angetts ovan måste du skriva ett testamente. Det är endast genom ett testamente som du kan styra över hur arvet efter dig ska fördelas.

Du har emellertid inte helt fria händer att i ett testamente bestämma hur arvet ska fördelas, det gäller framför allt om du har bröstarvingar. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, oavsett vad du har skrivit i ditt testamente. Har du å andra sidan inte några bröstarvingar, och du äger all egendom med full äganderätt, är utgångspunkten i de flesta situationer att du kan fördela din kvarlåtenskap som du önskar. 

Anlita en familjerättsjurist om du är osäker

Redogörelsen ovan är inte heltäckande men förhoppningsvis har den gett dig en grundläggande bild över hur arv fördelas i olika situationer. Tänk på att varje situation är unik och att det kan finnas omständigheter i det enskilda fallet som medför att fördelningen av arvet blir annorlunda.

Är du det minsta tveksam är rådet att du anlitar en familjerättsjurist som går igenom din situation — det gäller oavsett om du funderar på att skriva ett testamente eller om någon i din närhet har avlidit och du vill få klarhet i hur arvet ska fördelas. Då kan du vara säker på att du får en riktig och fullständig bedömning av situationen och att de juridiska dokument som du eventuellt ska upprättas blir korrekt utformade. Våra familjerättsjurister står självfallet till ditt förfogande om du vill ha snabb och professionell hjälp.

Vill du ha hjälp med att skriva ditt testamente?

Ska du skriva ett testamente och vill vara säker på att det blir korrekt utformat kan en av våra familjerättsjurister upprätta ditt testamente. Detta dessutom till ett fast pris om endast 1 295 kr! Skickar du ett meddelande via kontaktformuläret här nedanför blir du kontaktad av en av våra familjerättsjurister redan inom en eller ett par timmar.
Ditt namn*
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Person som chattar med en jurist

Behöver du hjälp med juridiken?

Kontakta oss gärna om du behöver hjälp med juridiken. Du kan ringa till oss på 08-525 180 60, skicka ett mejl till info@juridex.se eller använda dig av kontaktfältet här nedanför.

Mikrojuridik
Banner för hjälp med att skriva testamente

Artiklar om arv och testamente

  • Klander av testamente

    Klander av testamente

    Klander av testamente innebär att en arvinge väcker talan vid domstol och yrkar att ett testamente ska förklaras ogiltigt. Yrkandet …
  • Sambors arvsrätt

    Sambors arvsrätt

    Något som många lever i okunskap om är sambors arvsrätt, eller snarare icke-arvsrätt. Enligt ärvdabalken, som reglerar den svenska arvsrätten, …
  • Makars arvsrätt

    Makars arvsrätt

    Det råder ofta missförstånd kring i vilka situationer som makar ärver varandra. Många makar lever i villfarelsen att makar alltid …
  • Jämkning av testamente

    Jämkning av testamente

    Jämkning av testamente är något som kan bli aktuellt när ett testamente inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Jämkning …
  • Delgivning av testamente

    Delgivning av testamente

    Med delgivning avses inom juridiken att en handling skickas eller lämnas till någon som har behörighet att ta emot den. …

Frågor & Svar om arv och testamente