I det här exemplet ska vi beräkna hur arvet efter en person, som efterlämnar ett barn och ett avlidet barns två barn, fördelas.
Faktiska omständigheter
Andreas avlider och efterlämnar följande:
- Tillgångar: 1 000 000 kronor
- Skulder: 200 000 kronor
- Egendomsförhållande: Andreas äger alla sina tillgångar med full äganderätt
- Arvingar: Ett barn, Celine, som är i livet, samt två barnbarn, Erica och Filip, efter det avlidna barnet Daniel
Andreas har inte upprättat något testamente.
Steg 1: Vem som har rätt till arv
Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken ska i första hand bröstarvingarna ärva en avliden person. Som bröstarvingar räknas den avlidnes barn och, om ett barn avlidit, dess avkomlingar som träder i dess ställe genom så kallad istadarätt (ärvdabalken 2 kap. 1 § andra stycket).
I detta fall efterlämnar Andreas ett barn, Celine, och två barnbarn, Erica och Filip, som träder i Daniels ställe. Arvet delas först i två lika stora arvslotter, en för Celine och en för Daniel. Daniels lott delas sedan lika mellan hans två barn.
Steg 2: Beräkning av kvarlåtenskapen
För att beräkna kvarlåtenskapen drar vi först av skulderna från tillgångarna:
- Tillgångar: 1 000 000 kronor
- Skulder: 200 000 kronor
Kvarlåtenskap = Tillgångar – Skulder
1 000 000 kronor – 200 000 kronor = 800 000 kronor
Den totala kvarlåtenskapen att fördela uppgår till 800 000 kronor.
Steg 3: Fördelning av arvet
Kvarlåtenskapen fördelas i två lika stora arvslotter:
- Celine får en lott: 800 000 kronor ÷ 2 = 400 000 kronor
- Daniels lott på 400 000 kronor delas lika mellan hans två barn:
- Erica: 400 000 kronor ÷ 2 = 200 000 kronor
- Filip: 400 000 kronor ÷ 2 = 200 000 kronor
Fördelningen blir således:
- Celine: 400 000 kronor
- Erica: 200 000 kronor
- Filip: 200 000 kronor
Schematisk bild över fördelningen
Sammanfattning
När Andreas avlider efterlämnar han en kvarlåtenskap på 800 000 kronor efter att skulderna betalats. Denna fördelas mellan hans barn och barnbarn enligt reglerna i ärvdabalken. Celine, som är i livet, ärver 400 000 kronor. Erica och Filip, som träder i Daniels ställe, ärver 200 000 kronor vardera.
Disclaimer
Denna artikel ingår i en serie av artiklar som har till syfte att genom enkla exempel förklara grunderna i arvsberäkning enligt svensk rätt. Omständigheterna i exemplet ovan är mycket förenklade och du kan inte använda dig av exemplet för att beräkna hur arvet ska fördelas i just din situation. Vill du vara säker på vad som gäller för just dig är du välkommen att kontakta oss så gör vi gärna en arvsberäkning utifrån omständigheterna i just din situation.
