I det här exemplet ska vi beräkna hur arvet efter Andreas som är ensamstående och har två barn ska fördelas. Vad som komplicerar fördelningen är att Anders har skrivit ett testamente i vilket han har angett att ett av hans barn ensam ska ärva hela kvarlåtenskapen.
Faktiska omständigheter
Andreas avlider och har vid sin bortgång tillgångar till ett värde om 1 000 000 kronor samt skulder till ett belopp om 200 000 kronor. Han äger samtliga sina tillgångar med full äganderätt och efterlämnar två barn, Celine och Daniel. Andreas har skrivit ett testamente och i detta testamente testamenterar han bort hela sin kvarlåtenskap till favoritbarnet Celine. Daniel accepterar inte detta och begär därför jämkning av testamentet.
Steg 1: Vem som har rätt till arv
Enligt svensk arvsrätt är bröstarvingar, det vill säga barnen, de närmsta arvingarna och har rätt till arv. Detta framgår av 2 kap 1 § ärvdabalken. Testamentet till Celines förmån begränsas av bröstarvingarnas laglott, som utgör halva arvslotten för varje barn.
Steg 2: Beräkning av kvarlåtenskapen
Andreas kvarlåtenskap beräknas genom att dra av skulderna från tillgångarna:
Tillgångar: 1 000 000 kronor
Skulder: − 200 000 kronor
Kvarlåtenskap: 800 000 kronor
Steg 3: Fördelning av arvet
- Arvslotten: Kvarlåtenskapen om 800 000 kronor delas lika mellan barnen, vilket ger en arvslott om 400 000 kronor per barn.
- Laglotten: Laglotten är halva arvslotten, det vill säga 200 000 kronor per barn.
- Testamentets innebörd: Enligt testamentet skulle hela kvarlåtenskapen gå till Celine. Eftersom Daniel begär jämkning, har han rätt att få ut sin laglott om 200 000 kronor. Detta minskar Celines arv till 600 000 kronor.
Schematisk bild över fördelningen
Relevanta lagrum
- 2 kap 1 § ärvdabalken – Om arvsordningen
- 7 kap 1 § ärvdabalken – Om laglottens innebörd
- 7 kap 3 § ärvdabalken – Om jämkning av testamente
Sammanfattning
I detta exempel hade Andreas två barn, Celine och Daniel. Genom sitt testamente förordnade Andreas hela sin kvarlåtenskap till Celine. Eftersom Daniel begärde jämkning av testamentet, fick han ut sin laglott på 200 000 kronor. Kvarstående belopp om 600 000 kronor tillföll Celine enligt testamentet.
Disclaimer
Denna artikel ingår i en serie av artiklar som har till syfte att genom enkla exempel förklara grunderna i arvsberäkning enligt svensk rätt. Omständigheterna i exemplet ovan är mycket förenklade och du kan inte använda dig av exemplet för att beräkna hur arvet ska fördelas i just din situation. Vill du vara säker på vad som gäller för just dig är du välkommen att kontakta oss så gör vi gärna en arvsberäkning utifrån omständigheterna i just din situation.
