Giftorättsgods – vad innebär det och vilken egendom ingår?

4.6
(24)

Egendomen i ett äktenskap kan delas upp i två kategorier – giftorättsgods och enskild egendom. Den egendom som är giftorättsgods ingår i en bodelning mellan makarna om de skiljer sig eller någon av dem avlider. Den egendom som är enskild egendom ingår inte i en bodelning mellan makarna.

Vilken egendom är giftorättsgods i ett äktenskap?

Huvudregeln och utgångspunkten i ett äktenskap är att all makarnas egendom är giftorättsgods. Egendom kan göras till enskild egendom genom någon av följande tre åtgärder:

  1. Genom att makarna ingår ett äktenskapsförord där de anger att viss eller all egendom ska vara enskild egendom.
  2. Genom att tredje man genom gåva eller arv till någon av makarna med föreskrift om att egendomen ska vara enskild.
  3. Genom förmånstagarförordnande i försäkring som tecknats av annan än maken.

Har inte egendom gjorts till enskild egendom enligt någon av dessa tre punkter är egendomen giftorättsgods. Upprättar makarna inte något äktenskapsförord är därför all egendom som de köpt giftorättsgods. Detta gäller oavsett om egendomen har köpts före eller under äktenskapet. Vad avser egendom som någon av makarna fått i arv eller gåva är villkoren i samband med arvet eller gåvan avgörande för om egendomen ska vara giftorättsgods eller enskild egendom.

Giftorättsgods och äganderätt

Makarnas rätt till hälftendelning av giftorättsgodset benämns giftorätt. Att makar har giftorätt eller att egendom är att betrakta som giftorättsgods innebär inte att äganderätten till egendom ändras. Utgångspunkten i ett äktenskap är att varje make äger sin egen egendom och svarar för sina egna skulder.

Ett par som gifter sig blir inte ägare till varandras egendom när de gifter sig. De fortsätter att äga sin respektive egendom och svara för sin respektive skulder även efter det att de gift sig. De har även fri dispositionsrätt till den egendom som de äger och kan i princip göra vad de vill med den egendomen. Undantag gäller för gemensam bostad där en make som är ensam ägare inte har fri dispositionsrätt.

Giftorätten aktualiseras först i samband med en bodelning. Det är först vid denna tidpunkt som makarna har en rätt till hälften av giftorättsgodset. Enkelt förklarat är giftorätten en latent rätt som aktualiseras först vid en bodelning.

Äganderätt till giftorättsgods
Att makar har giftorätt eller att egendom är att betrakta som giftorättsgods innebär inte att äganderätten till egendomen ändras. I ett äktenskap äger varje make sin egen egendom och svarar för sina egna skulder.

Fördelning av giftorättsgods vid en bodelning

Vid en bodelning ska nettovärdet av giftorättsgodset delas med hälften mellan makarna. Denna regel gäller oavsett vem av makarna som är ägare till egendomen. Det är således fullt möjligt att en make är ägare till giftorättsgods till ett betydande värde medan den andra maken i princip inte har något giftorättsgods överhuvudtaget.

Det bör även nämnas att från bodelningen har en make rätt att undanta personliga tillhörigheter. Detta under förutsättning att värdet av dessa inte står i orimlig proportion till värdet av det sammantagna giftorättsgodset.

Här följer ett exempel på en bodelning där en av makarna har betydande tillgångar som är giftorättsgods medan den andra maken inte har några tillgångar överhuvudtaget som är giftorättsgods.

Giftorättsgods - information

Berit är en förmögen kvinna. Hennes tillgångar uppgår efter avräkning för skulder till ett värde om tio miljoner kronor. Hon träffar Carl som inte har några tillgångar överhuvudtaget. Efter en tid gifter Berit och Carl sig. De ingår inte något äktenskapsförord. Det finns inte heller något annat som innebär att Berits egendom ska anses vara enskild. All hennes egendom är därför giftorättsgods.

Äktenskapet medför inte någon ändring med avseende på vem som äger vad. Efter det att de gift sig är Berit fortfarande ägare till tillgångar vilka är värda tio miljoner kronor. Carl å sin sida är fortfarande inte ägare till några tillgångar överhuvudtaget.

Efter drygt sex år tillsammans som gifta bestämmer de sig för att skilja sig. Den dag som ansökan om skilsmässa lämnas in till domstolen aktiveras giftorätten. Detta innebär att makarna i samma stund har en rätt till hälften av den egendom som är giftorättsgods.

Den dag som ansökan om skilsmässa ges in till tingsrätten har Berit fortfarande tillgångar till ett värde om tio miljoner kronor. Carl har fortfarande inte något giftorättsgods av värde. Det giftorättsgods som ska fördelas uppgår därför till tio miljoner kronor. En bodelning enligt hälftendelningsregeln skulle innebära att de efter bodelningen är ägare till vardera fem miljoner kronor.

Mycket enkelt förklarat har Berit “förlorat” fem miljoner kronor i bodelningen med Carl ”vunnit” motsvarande belopp.

Termerna “förlorat” och “vunnit” är egentligen inte särskild lyckade. Samtidigt är exemplet ovan något extremt med avseende på skillnaderna i makarnas tillgångar. Det finns ett syfte och en förklaring till reglerna om hälftendelning av giftorättsgodset. Men det kommer inte att behandlas ytterligare i denna artikel.

Jämkning av huvudregeln om hälftendelning av giftorättsgods

Det måste nämnas att det i äktenskapsbalken finns ett par jämkningsregler som innebär att man kan frångå regeln om hälftendelning. En av dessa jämkningsregler innebär att en bodelning kan jämkas om det med hänsyn särskilt till äktenskapets längd, men också makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt framstår som oskäligt att ena maken ska ge giftorättsgods till den andre i den omfattning som följer av bodelningen. Denna regel finns i 12 kap 1 § äktenskapsbalken och benämns ofta för skevdelningsregeln.

Vad avser äktenskap som varat endast en kort tid tillämpas denna regel ofta som en femårsregel. Detta innebär konkret att för varje år som äktenskapet varat ska en femtedel av makarnas giftorättsgods ingå. Det är således först efter fem år som allt giftorättsgods ingår i bodelningen.

Hade Berit och Carl i exemplet ovan skiljt sig redan inom ett år från äktenskapet och Berit begärt jämkning hade “endast” två miljoner kronor av Berits giftorättsgods på tio miljoner kronor ingått i bodelningen.

Avkastning på enskild egendom är giftorättsgods

Har någon av makarna enskild egendom som genererar avkastning blir avkastningen enligt huvudregeln giftorättsgods. Har t ex makarna ingått ett äktenskapsförord där de angett att viss egendom ska vara enskild men inte angett vad som gäller avseende avkastningen blir avkastningen giftorättsgods. Som exempel på avkastning på enskild egendom kan nämnas ränta på banksparande. Andra exempel är utdelning på aktier eller intäkter till följd av uthyrning av t ex ett fritidshus som är enskild egendom.

Samma regel gäller för det fall att det är fråga om enskild egendom till följd av villkor från tredje man. T ex har en av makarna fått en gåva av sina föräldrar med villkor att gåvan ska vara enskild egendom. Även avkastningen från sådan egendom blir giftorättsgods om inte gåvobrevet anger att även avkastningen ska vara enskild egendom.

Tyvärr är detta något som ofta helt missas när privatpersoner utan att ha tillräckliga juridiska kunskaper själva upprättar olika juridiska dokument som t ex äktenskapsförord, gåvobrev, testamente eller andra juridiska dokument.

Avkastning på enskild egendom
Avkastning på enskild egendom blir enligt huvudregeln giftorättsgods. Som exempel på avkastning på enskild egendom kan nämnas ränta på banksparande, utdelning på aktier eller intäkter till följd av uthyrning av ett fritidshus som är enskild egendom.

Egendom som träder istället för enskild egendom

Har enskild egendom ersatts av annan egendom är den nya egendom enligt huvudregeln också enskild egendom. Som exempel kan nämnas att en make fått en bil i gåva med villkor att den ska vara makens enskilda egendom. Skulle maken därefter sälja bilen blir de pengar som han får vid försäljningen av bilen också enskild egendom.

Det uppstår inte sällan problem kring egendom som ersatt egendom som varit enskild. T ex sätter maken i exemplet ovan in pengarna som är enskild egendom på ett konto med pengar som är giftorättsgods. Eller så renoverar maken den gemensamma bostaden som är giftorättsgods men pengarna från bilförsäjningen som var enskild egendom. En god rekommendation är att alltid hålla isär enskild egendom och giftorättsgods.

Giftorättsgods vid bodelning med anledning av den andra makens död

Vid en bodelning mellan makarna med anledning av en skilsmässa görs bodelningen mellan makarna. Sker bodelningen med anledning av att en av makarna avlidit sker bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo.

Observera att 12 kap 2 § äktenskapsbalken innehåller en bestämmelse som innebär att vid dödsfall kan den efterlevande maken begära att någon bodelning inte ska göras. Detta innebär att den efterlevande maken behåller allt sitt giftorättsgods då detta inte kommer att bodelas. Denna bestämmelse kan få långtgående konsekvenser men behandlas inte ytterligare här. Bestämmelsen kommer istället att behandlas i en separat artikel.

Vad tyckte du om artikeln - var den till någon hjälp?

Klicka för att lämna ditt omdöme!

Medelomdöme: 4.6 / 5. Antal omdömen: 24

Ingen har lämnat sitt omdöme ännu. Bli först med att lämna ett omdöme!

Hjälp oss att göra denna artikel bättre!

Skriv gärna vad du tyckte var mindre bra med denna artikel och hur du tycker att vi kan förbättra den.

Varukorg

Artiklar om bodelning mellan makar

Frågor & svar om bodelning mellan makar