Jämkning av testamente är en åtgärd som en bröstarvinge kan vidta om bröstarvingen inte får sin laglott. Möjligheten att påkalla jämkning av ett testamente aktualiseras i regel när en person som avlidit har upprättat ett testamente och det i detta finns villkor som innebär att en bröstarvinge inte får ut sin laglott. I denna artikel kommer vi översiktligt att förklara vad jämkning av testamente innebär och hur du påkallar jämkning av testamente. Du kommer även att få ett par praktiska exempel på vilka följder som en jämkning får på fördelningen av arvet efter den avlidne.
Bröstarvinges rätt till laglott
Enligt svensk arvsrätt har bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn och i vissa fall barnbarn, en lagstadgad rätt till en del av kvarlåtenskapen. Denna del kallas för laglott och utgör hälften av arvslotten, det vill säga det arv som bröstarvingen ärver om det inte finns ett testamente.
Exempel:
Asta avlider och har vid sin bortgång en kvarlåtenskap till ett värde om 1 000 000 kronor. Hon efterlämnar två barn, Berit och Cecilia. Berits och Cecilias arvslotter uppgår därmed till 500 000 kronor vardera, vilket är det arv som de har rätt till om Asta inte har skrivit ett testamente. Deras laglotter uppgår till hälften av värdet på arvslotterna , det vill säga 250 000 kronor (500 000/2). Oavsett vad Asta anger i sitt testamente har Berit och Cecilia alltid rätt till minst 250 000 kronor vardera i arv efter Asta.
Viktigt att påkalla jämkning av testamentet
En bröstarvinges rätt till sin laglott är emellertid inte något som sker per automatik. Innebär ett testamente att en bröstarvinge inte får ut sin laglott kan bröstarvingen inte förhålla sig passiv. Bröstarvingen måste agera juridiskt vilket görs genom att hen påkallar jämkning av testamentet. Påkallande av jämkning måste ske senast inom sex månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet. Om bröstarvingen inte agerar inom denna tidsfrist förlorar bröstarvingen sin rätt till jämkning med följd att testamentet blir gällande mot bröstarvingen.
Exempel:
Asta avlider och har vid sin bortgång en kvarlåtenskap till ett värde om 1 000 000 kronor. Hon efterlämnar dottern Berit som enda arvinge. Enligt det testamente som Asta upprättat ska hela hennes kvarlåtenskap ärvas av föreningen Djurens vänner. Dottern Berit tar del av testamentet den 1 mars men påkallar inte jämkning av testamente förrän i december samma år. Detta är för sent med följd att testamentet blir gällande mot Berit som således inte ärver något efter sin mamma. I stället tillfaller hela arvet Djurens vänner.
Påkallande av jämkning är individuell
Ett påkallande av jämkning av ett testamente är individuell och gäller endast den bröstarvinge som påkallat jämkningen. Är det flera bröstarvingar som inte får ut sina laglotter måste samtliga bröstarvingar som vill få ut sina laglotter påkalla jämkning. Påkallar endast en bröstarvinge jämkning är det endast den bröstarvingen som får ut sin laglott. För övriga bröstarvingar gäller vad den avlidne föreskrivit i sitt testamente.
Exempel:
Asta avlider och har vid sin bortgång en kvarlåtenskap till ett värde om 1 000 000 kronor. Hon efterlämnar två döttrar, Berit och Cecilia, men Asta har skrivit ett testamente enligt vilket hennes önskan är att Djurens vänner ska ärva hennes kvarlåtenskap. Berit accepterar inte detta och påkallar därför jämkning av testamentet. Cecilia väljer däremot att inte påkalla jämkning. Detta leder till att arvet fördelas så att Berit får sin laglott om 250 000 kronor, att Djurens vänner ärver resten av kvarlåtenskapen, det vill säga 750 000 kronor, och att Cecilia inte får något i arv efter sin mamma.
Hur man påkallar jämkning av ett testamente
Det finns inte några särskilda formkrav för hur jämkning av ett testamente ska påkallas. Det kan således även ske muntligen. Emellertid är det bröstarvingen som vid en tvist har bevisbördan för att hen har påkallat jämkning. Påkallande av jämkning bör därför i de flesta ske skriftligen, eller i vart fall att påkallandet bekräftas i skrift, till exempel genom en notering i bouppteckningen efter den avlidne. På så sätt kan bröstarvingen enkelt styrka att hen har påkallat jämkning och vid vilken tidpunkt som detta har skett.
Skilj på klander av testamente och jämkning av testamente
Det är viktigt att skilja mellan klander av testamente och jämkning av testamente. Klander av testamente handlar om att ogiltigförklara ett testamente i sin helhet eller delvis på grund av formfel, otillbörlig påverkan, eller andra skäl som gör testamentet ogiltigt. En klandertalan måste dessutom väckas vid domstol. Jämkning av testamente, å andra sidan, syftar inte till att ogiltigförklara testamentet utan till att säkerställa att bröstarvingen får sin laglott. Vid jämkning är det endast den del av testamentet som inskränker på laglotten som ändras. Testamentet i övrigt förblir giltigt.
Relevanta lagrum
7 kap. 1 § ärvdabalken: Bröstarvingars rätt till laglott.
7 kap. 3 § ärvdabalken: Jämkning av testamente.
13 kap. ärvdabalken: Klander av testamente.
