Makars arvsrätt

Det råder ofta missförstånd kring i vilka situationer som makar ärver varandra. Många makar lever i villfarelsen att makar alltid ärver varandra och att den efterlevande maken därför sitter tryggt i “orubbat bo”. Detta är emellertid inte korrekt – det är endast under vissa omständigheter som makar har arvsrätt efter varandra. I vissa situationer har makar överhuvudtaget inte någon arvsrätt efter varandra. Det finns även situationer där en av makarna har arvsrätt efter den andre maken men att det omvända förhållandet inte gäller.

Kvinna som ska skriva ett testamente


I det följande kommer vi att gå igenom ett antal typsituationer där vi redogör för vilken arvsrätt som en efterlevande make har när ett testamente inte har upprättats. Varje situation avslutas med ett enkelt exempel som visar hur reglerna tillämpas i praktiken. Efter typsituationerna följer en översiktlig redogörelse för hur makarna kan ärva varandra med hjälp av ett testamente. 

1. Arvsrätt för makar utan bröstarvingar

Är ni gifta och ingen av er har några bröstarvingar, vare sig gemensamma bröstarvingar eller särkullbarn, är huvudregeln att ni ärver varandra och att den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. 

När den efterlevande maken senare avlider fördelas arvet mellan era respektive arvingar enligt den legala arvsordningen. Utgångspunkten vid den fördelningen är att hälften av vad den sist avlidne maken efterlämnar ärvs av den först avlidne makens arvingar. Den andra hälften ärvs av den sist avlidne makens arvingar.

Något som måste uppmärksammas i denna situation är att rätten till efterarv för arvingarna till den först avlidne maken endast gäller för de två första arvsklasserna. Detta innebär konkret att mor- och farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder inte har någon rätt till efterarv. 

Exempel på arvsrätt för makar utan bröstarvingar

Bild för arvsrätt för makar utan bröstarvingar
Makarna Arne och Beatrice har inte några bröstarvingar. När Arne avlider sker först en bodelning i vilken Beatrice och dödsboet efter Arne får vardera 1 500 000 kronor. Beatrice ärver därefter Arnes kvarlåtenskap om 1 500 000 kronor med fri förfoganderätt. När Beatrice sedan avlider är huvudregeln att hälften av vad hon efterlämnar kommer att ärvas av Arnes arvingar. Den andra hälften ärvs av Beatrices arvingar.

Finns det vid Beatrices bortgång inte några arvingar efter Arne inom de första och andra arvsklasserna, d v s föräldrar, syskon eller syskonbarn, ärver Beatrices arvingar även den del av arvet som kommer från Arne. 

2. Arvsrätt för makar med endast gemensamma barn

Har ni endast gemensamma barn är huvudregeln att den efterlevande maken ärver all den avlidnes makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, det vill säga på samma sätt som om ni inte hade några barn. Barnen har inte rätt att få ut något arv i samband med att den första föräldern avlider, de måste vänta till dess att ni båda har avlidit innan de får ut något arv.

När den efterlevande maken sedan avlider fördelas arvet mellan era barn som har rätt till lika stora delar av arvet. Har ett barn avlidit träder det barnets bröstarvingar in i stället och övertar det avlidna barnets rätt till arv. Har det avlidna barnet inte några bröstarvingar fördelas arvet mellan era övriga barn. 

Exempel på arvsrätt för makar med endast gemensamma barn

Bild för arvsrätt för makar endast för gemensamma barn
Makarna Arne och Beatrice har tre gemensamma barn. Ingen av makarna har några särkullbarn. När Arne avlider sker först en bodelning i vilken dödsboet efter Arne och Beatrice får vardera 1 500 000 kronor. Beatrice ärver hela kvarlåtenskapen, d v s 1 500 000 kronor, efter Arne med fri förfoganderätt. Deras gemensamma barn har inte rätt till arv när Arne avlider. När Beatrice sedan avlider är huvudregeln att hälften av den kvarlåtenskap som hon efterlämnar anses komma från Arne och den andra hälften från Beatrice. De tre gemensamma barnen ärver kvarlåtenskapen efter dem båda och har rätt till en tredjedel vardera.

Har något av de tre gemensamma barnen avlidit träder det avlidna barnets bröstarvingar in i stället. Efterlämnar det avlidna barnet inte några bröstarvingar fördelas det avlidna barnets andel med lika delar mellan de två övriga barnen.

3. Arvsrätt för makar med endast särkullbarn

Finns det endast särkullbarn, d v s barn från ett annat förhållande, blir det mer komplicerat för den av er som överlever den andre. Har den av er som avlider först ett särkullbarn har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider. Särkullbarnet är dessutom ensam arvinge varför hen ensam ärver hela kvarlåtenskapen. Detta innebär konkret att den efterlevande maken inte har någon rätt till arv efter sin avlidne make. 

Det enda skydd som en efterlevande make har i den här situationen är den s k basbeloppsregeln i 3 kap 1 § andra stycket äktenskapsbalken som innebär att en efterlevande make alltid har rätt till ett belopp motsvarande fyra prisbasbelopp.

Exempel på arvsrätt för makar med endast särkullbarn

Fördelning av arv mellan makar som endast har särkullbarn
Makarna Arne och Beatrice har inte några gemensamma barn. Arne har ett särkullbarn från ett tidigare förhållande. När Arne avlider efterlämnar han, efter bodelning, en kvarlåtenskap om en miljon kronor. Detta belopp ärvs i sin helhet av särkullbarnet som dessutom har rätt till arvet i samband med Arnes bortgång och behöver inte vänta till dess att även Beatrice har avlidit. Beatrice har överhuvudtaget inte någon rätt till arv efter Arne och går därför tomhänt från arvskiftet efter Arne. 

4. Arvsrätt för makar med såväl gemensamma barn som särkullbarn

Har ni såväl gemensamma barn som särkullbarn tillämpar man både reglerna för särkullbarn och reglerna för gemensamma barn. Detta innebär att särkullbarnen har rätt att få ut sitt arv direkt men de gemensamma barnen måste vänta till dess att ni båda har avlidit innan de får ut sitt arv.

Exempel på arvsrätt för makar med såväl gemensamma barn som särkullbarn

Fördelning av arv mellan makar som har både gemensamma barn och särkullbarn
Arne avlider och efter bodelningen efterlämnar Arne en kvarlåtenskap om 1 200 000 kronor vilket är samma belopp om hans maka Beatrice har efter bodelningen. Han efterlämnar två barn som han har gemensamt med Beatrice och ett särkullbarn. Beatrice å sin sida har tre särkullbarn från ett tidigare förhållande.

Arnes kvarlåtenskap om 1 200 000 kronor ska delas upp i tre delar, en del för vart och ett av hans barn. Särkullbarnet får sin tredjedel (400 000 kronor) i samband med Arnes bortgång. De andra två tredjedelarna (800 000 kronor), som ”tillhör” de gemensamma barnen, ärver Beatrice med fri förfoganderätt.

De gemensamma barnens kvotdel av Beatrices totala tillgångar uppgår därmed till 2/5 (1 200 000+800 000=2 000 000 => 800 000/2 000 000=0,4 => 2/5).

När Beatrice sedan avlider efterlämnar hon en kvarlåtenskap om 2 500 000 kronor. Först ska de gemensamma barnen tilldelas sitt arv efter Arne. Deras gemensamma kvotdel uppgår till 2/5 av vad Beatrice efterlämnar. De har därför rätt till ett belopp om 1 000 000 kronor, som de därefter delar så att de får hälften vardera. Vad som därefter återstår, d v s 1 500 000 kronor, är arvet efter Beatrice och ska fördelas med lika delar mellan Beatrices fem arvingar som därmed får ett belopp om vardera 300 000 kronor.

5. Skriva testamente för att skydda den efterlevande maken

Vill ni inte att arvet ska fördelas som i exemplen ovan kan ni skriva ett testamente. Har ingen av er några bröstarvingar kan ni i princip testamentera er kvarlåtenskap som ni önskar. En vanlig lösning bland makar utan bröstarvingar är att man skriver ett testamente där man ärver varandra och när båda har avlidit ärver en eller ett par personer och det som därefter återstår går till en ideell organisation, som till exempel Rädda Barnen, Cancerfonden eller Läkare utan gränser.

Exempel på fördelning enligt testamente mellan makar utan bröstarvingar

Fördelning av arv mellan makar som inte har bröstarvingar men som har skrivit ett testamente
Arne och Beatrice har inte några bröstarvingar. Däremot har Arne en systerson som han alltid har haft en god kontakt med och Beatrice har en barndomsvän som alltid har stått henne nära. Arne och Beatrice skriver ett testamente där de anger att de ska ärva varandra och när de båda har avlidit ska Arnes systerson och Beatrices barndomsvän ärva ett belopp om vardera 50 000 kronor. Vad som därefter återstår ska ärvas av Cancerfonden och Läkare utan Gränser som får hälften vardera. 

När det finns bröstarvingar har ni inte samma möjligheter att bestämma över hur er kvarlåtenskap ska fördelas. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Ett särkullbarn har dessutom rätt att få ut sin laglott direkt när föräldern avlider och behöver inte vänta till dess att även den efterlevande maken har avlidit.

Det är vanligt att makar med särkullbarn skriver ett testamente som begränsar särkullbarnens rätt till arv så att en del av arvet betalas ut först när även den efterlevande maken har avlidit. Ofta förekommer det även att man skapar lösningar som innebär att om särkullbarnet väntar med att begära ut sitt arv får hen ut mer i arv än om hen begär ut sitt arv direkt när föräldern avlider.

Denna typ av lösningar är fullt möjliga att göra men det är viktigt att de görs på rätt sätt. Är de felaktiga i något avseende kan det innebära att testamentet är ogiltigt och att särkullbarnen i stället har rätt till hela sitt arv, och inte endast laglotten, när föräldern avlider. 

6. Omständigheter som kan påverka efterlevande makes rätt till arv

Exemplen ovan utgår från enkla situationer. Ofta är verkligheten betydligt mer komplicerad vilket kan påverka den efterlevande makans arvsrätt. Har den avlidne maken till exempel fått gåvor eller arv med villkor, eller tidigare varit gift och den tidigare maken avled, är detta omständigheter som kan påverka arvet. Som alltid i juridikens värld är varje situation unik och måste därför bedömas särskilt, men förhoppningsvis ger exemplen ovan en god bild över huvudreglerna för makars arvsrätt.

Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor kring makars arvsrätt eller om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente mellan två makar. En av våra familjerättsjurister hjälper dig gärna att räta ut eventuella frågetecken eller upprätta ditt testamente. 

Vill du ha hjälp med att skriva ditt testamente?

Ska du skriva ett testamente och vill vara säker på att det blir korrekt utformat kan en av våra familjerättsjurister upprätta ditt testamente. Detta dessutom till ett fast pris om endast 995 kr! Skickar du ett meddelande via kontaktformuläret här nedanför blir du kontaktad av en av våra familjerättsjurister redan inom en eller ett par timmar.
Ditt namn*
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.
Person som chattar med en jurist

Behöver du hjälp med juridiken?

Kontakta oss gärna om du behöver hjälp med juridiken. Du kan skicka ett mejl till oss på info@juridex.se eller använda dig av kontaktfältet här nedanför.
Mikrojuridik
Banner för hjälp med att skriva testamente

Artiklar om arv och testamente

Frågor & Svar om arv och testamente