Bodelning är den fördelning av makarnas egendom som sker efter att ett äktenskap upphört. Detta gäller oavsett om äktenskapet upphört genom skilsmässa eller på grund av att en av makarna avlidit – i detta avseende är reglerna desamma. I denna artikel behandlas emellertid endast vad som gäller med avseende på bodelning efter en skilsmässa.
Skyldighet att göra bodelning
Utgångspunkten är att makarna i samband med en äktenskapsskillnad är skyldiga att göra en bodelning och denna ska göras gemensamt av makarna. Över bodelningen ska upprättas ett skriftligt dokument som utvisar hur egendomen fördelas mellan makarna. Detta dokument ska undertecknas av båda makarna och benämns vanligtvis för bodelningsavtal.
Kan makarna inte enas om bodelningen kan de vid tingsrätten ansöka om att tingsrätten utser en bodelningsförrättare. Den person, vilken oftast är en advokat, som utses till bodelningsförrättare beslutar därefter hur egendomen ska fördelas mellan makarna.
Undantag från bodelningsplikten
Enligt reglerna i äktenskapsbalken behöver bodelning inte ske om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. Detta innebär att någon bodelning inte behöver ske om
- makarna har registrerat ett äktenskapsförord enligt vilket all makarnas respektive egendom är enskild, samt
- ingen av makarna begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.
Båda dessa punkter måste vara uppfyllda för att makarna inte ska vara skyldiga att genomföra bodelning efter en skilsmässa. Föreskriver äktenskapsförordet att endast viss egendom är enskild måste därför en bodelning genomföras.
