Begreppet orubbat bo är ett äldre begrepp som tidigare användes när arvsreglerna var utformade så att gemensamma barn hade arvsrätt före en efterlevande förälder. Genom att skriva ett testamente där makarna förklarade att den efterlevande maken skulle sitta “kvar i orubbat bo” var det möjligt att skapa lösningar som innebar att de gemensamma barnen var tvungna att vänta till dess att även den efterlevande föräldern avlidit innan de fick ut sitt arv.
Idag används inte begreppet “orubbat bo” på samma sätt som tidigare. Arvsreglerna har förändrats och en efterlevande make ärver numera före gemensamma barn. Dessutom är begreppet “orubbat bo” otydligt ur juridisk synvinkel och klargör till exempel inte med vilken rätt en efterlevande make ärver kvarlåtenskapen. Emellertid används uttrycket fortfarande ofta i vardagsspråk för att illustrera att en efterlevande make framför allt ska kunna behålla bostaden och det gemensamma lösöret efter det att maken avlidit.
Här nedan följer en översiktlig redogörelse för ett antal typsituationer när en make avlider och vilka möjligheter som den efterlevande maken har att i den situationen sitta kvar i “orubbat bo”. Med orubbat bo avses i redogörelsen att den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap, oavsett om maken ärver tillgångarna med full äganderätt eller fri förfoganderätt.
Orubbat bo när makarna inte har några bröstarvingar
Har den avlidne maken inte några bröstarvingar ärver den efterlevande maken ensam den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. En efterlevande make har således arvsrätt före till exempel föräldrar, syskon och syskonbarn. Att den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt innebär att den avlidne makens legala arvingar i första och andra arvsklassen har rätt till efterarv när den efterlevande maken senare avlider.
I den här situationen behöver makarna inte skriva ett testamente för att den av dem som överlever den andre ska kunna sitta kvar i orubbat bo. Den efterlevande makens arvsrätt följer av lag, i form av 3 kap 1 § ärvdabalken.
Orubbat bo när makarna endast har gemensamma barn
Har makarna endast gemensamma barn ärver den efterlevande maken även i denna situation den avlidne makens kvarlåtenskap. Skillnaden mot det föregående exemplet är att när den efterlevande maken senare avlider är det de gemensamma barnen som ärver hela kvarlåtenskapen.
Inte heller i denna situation behöver makarna skriva ett testamente för att den efterlevande maken ska kunna sitta kvar i orubbat bo då den efterlevande makes arvsrätt följer av lag.
Orubbat bo när makarna endast har särkullbarn
Har den avlidne maken endast särkullbarn har den efterlevande maken inte någon arvsrätt. I stället är det särkullbarnen till den avlidne maken som ärver hela kvarlåtenskapen. De har dessutom rätt att få ut sitt arv direkt när deras förälder avlider och behöver inte vänta till dess att även den efterlevande maken har avlidit.
I den här situationen måste makarna upprätta ett testamente om de vill ärva varandra. Ett testamente är emellertid inte tillräckligt för att den efterlevande ska kunna sitta kvar i orubbat bo. Skulle makarna skriva att den efterlevande maken ska ärva hela kvarlåtenskapen kan särkullbarnen begära jämkning av testamentet vilket innebär att särkullbarnen får ut sina laglotter. Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga hälften av vad särkullbarnet skulle ha ärvt om det inte funnits ett testamente.
Vill makarna att den efterlevande maken ska kunna sitta kvar i orubbat bo måste testamentet därför kompletteras med andra lösningar, till exempel i form av försäkringslösningar eller liknande. Hur dessa lösningar ska utformas beror på omständigheterna i det enskilda fallet som makarnas ålder, vilken typ av tillgångar som de äger, deras privatekonomiska situation m m. I de flesta situationer är det möjligt att skapa en lösning som rent praktiskt innebär att en efterlevande make kan sitta kvar i något som i vart fall är i närheten av “orubbat” bo.
Orubbat bo när makarna har både gemensamma barn och särkullbarn
Som framgått av föregående exempel har särkullbarnen rätt att omgående få ut sitt arv när deras förälder avlider. De gemensamma barnen måste däremot vänta på sitt arv till dess att även den andra föräldern, det vill säga den efterlevande maken, har avlidit.
Även i denna situation måste makarna upprätta ett testamente. Det behöver dessutom, precis som i föregående exempel, kompletteras med andra lösningar för att den efterlevande maken ska kunna vara säker på att sitta kvar i orubbat bo.
Sambor som vill sitta kvar i orubbat bo
Sambor har inte någon legal arvsrätt efter varandra och detta gäller oavsett om samborna har barn eller hur deras familjesituation i övrigt ser ut. Sambor som vill ärva varandra måste därför alltid skriva ett testamente.
Har samborna inte några barn kan de skriva ett testamente som innebär att den efterlevande sambon kan sitt kvar i orubbat bo. Har samborna barn, oavsett om det är gemensamma barn eller särkullbarn, är det inte möjligt för samborna att med stöd av enbart ett testamente sitta kvar i orubbat bo. Testamentet måste därför, på samma sätt som i de två föregående exemplen ovan, kompletteras med andra lösningar.
Skriv alltid ett testamente
Generellt är rådet till två makar eller sambor, som vill sitta kvar i orubbat bo, att alltid upprätta ett testamente. Det vill säga även i de situationer när rätten att sitta i orubbat bo följer av lag. Förutom att kvarlåtenskapen fördelas som den avlidne önskar underlättar ett välutformat och korrekt utformat testamente arvskiftet för de efterlevande.
