Det är inte ovanligt att två personer som ska gifta sig vill skriva ett äktenskapsförord som innehåller någon form av ”successiv giftorätt”, det vill säga att giftorätten uppstår efterhand som äktenskapet består. Konstruktionen med successiv giftorätt i äktenskapsförord är något som med jämna mellanrum återkommer i de förord som vi granskar. Nästan undantagslöst har dessa äktenskapsförord upprättats av makarna själva utan biträde av en familjerättsjurist.
I de flesta fall är det fråga om situationer där en av makarna har betydligt större tillgångar än den andra maken. Ett klassiskt exempel på ett äktenskapsförord med successiv giftorätt är att maken med mindre tillgångar får giftorätt med tio procent för varje år som äktenskapet består och att full giftorätt därmed uppstår först efter tio år.
Syftet med att skriva ett äktenskapsförord med successiv giftorätt är oftast att maken med större tillgångar ska skydda sina tillgångar från att ingå i en bodelning om äktenskapsförordet blir kortvarigt. Samtidigt får maken med mindre tillgångar “lön för mödan” om äktenskapet består under en längre tid.
Bestämmelser om successiv giftorätt i äktenskapsförord är ogiltiga
Problemet med successiv giftorätt i äktenskapsförord är att denna typ av bestämmelser inte är gällande enligt svensk rätt.
Den enda möjlighet som finns för makarna att efter hand ändra egendomens karaktär från giftorätt till enskild egendom är att de ingår ett nytt äktenskapsförord. Makarna kan till exempel ingå ett nytt äktenskapsförord varje år och vid varje tillfälle lägga till ytterligare egendom som ska omvandlas till giftorättsgods.
Detta förutsätter emellertid att makarna är överens om att ingå ett nytt äktenskapsförord vid varje tillfälle. Är de inte överens gäller det tidigare äktenskapsförordet tills vidare. Det är inte heller möjligt för makarna att kringgå denna reglering genom att förbinda sig att i framtiden ingå äktenskapsförord.
Ett äktenskapsförord som innehåller ogiltiga bestämmelser kan vara delvis ogiltigt eller ogiltigt i sin helhet. En bestämmelse om successiv giftorätt är som regel en grundläggande och väsentlig bestämmelse i äktenskapsförordet varför den i de flesta situationer medför att förordet i sin helhet är ogiltigt. Detta får som regel långtgående konsekvenser och kan bland annat medföra att all makarnas egendom är giftorättsgods i vilken full giftorätt gäller från den dag när makarna gifte sig.
Successiv giftorätt enligt äktenskapsbalken
Något som många makar inte är medvetna om är att äktenskapsbalken innehåller en regel som i praktiken innebär att i många äktenskap gäller en successiv giftorätt om fem år. Regeln finns i 12 kap 1 § äktenskapsbalken och benämns oftast för skevdelningsregeln eller giftorättstrappan.
Mycket enkelt förklarat innebär skevdelningsregeln att full giftorätt gäller först efter fem år och att en femtedel av makarnas egendom inkluderas för varje år som äktenskapet består. Efter ett år ingår en femtedel av giftorättsgodset i en bodelning, efter två år ingår två femtedelar av giftorättsgodset, och så vidare till dess att makarna har varit gifta i fem år och allt giftorättsgods ingår.
Emellertid ska inte endast äktenskapets längd beaktas när femårsperioden beräknas. Även den tid som makarna har levt som sambor innan äktenskapet ska ingå. Har makarna varit sambor i fem år eller längre innan de gifter sig gäller därför full giftorätt från första dagen av äktenskapet. Har de varit sambor i tre år innan giftermålet ingår sextio procent av giftorättsgodset i en bodelning och så vidare.
Redogörelsen ovan för skevdelningsregeln är avsevärt förenklad och regeln är betydligt mer komplex att tillämpa. Vill du läsa mer om skevdelningsregeln kan du göra det här: Artikel om skevdelningsregeln/giftorättstrappan.
Alternativa lösningar till successiv giftorätt i äktenskapsförord
Att bestämmelser om successiv giftorätt i äktenskapsförord är ogiltiga innebär inte att två blivande makar helt saknar alternativ. Ofta är det möjligt att skapa andra lösningar som gör det möjligt för den make med mer tillgångar att skydda dessa. Detta samtidigt som den make med mindre tillgångar erhåller en ekonomiskt säkrare situation efterhand som äktenskapet består. Det finns emellertid inte några standardlösningar. Varje situation är unik men en skicklig familjerättsjurist kan i de flesta fall skapa en lösning som båda makarna blir nöjda med.
