Även den som arbetar med juridik får förmodligen en klump i magen när det anländer en stämning till hemadressen i ett kuvert från tingsrätten. För den som inte arbetar med juridik blir reaktionen rimligtvis än värre och känslan av panik är sannolikt inte långt borta. I syfte att underlätta för dig som sitter med en stämning i din hand och inte vet vad du ska ta dig till, följer här en översiktlig redogörelse över vad en stämning är för något och fem tips på åtgärder som du bör vidta.
Stämning är ett juridiskt begrepp som förekommer i såväl brottmål som tvistemål. Med brottmål avses när en åklagare åtalar en person för att ha begått ett brott och begär att personen ska dömas för att ha begått det påstådda brottet. Ett tvistemål är när två parter har olika uppfattning i en juridisk fråga och därför låter en domstol avgöra vem som har rätt. Denna artikel avser endast stämningar i tvistemål, som till exempel krav på betalning, fastställelsetalan eller yrkande om vårdnad eller umgänge.
Vad är en stämning?
Den som anser sig ha ett krav kan vända sig till en domstol och ansöka om stämning. Domstolen kommer att granska stämningsansökan och uppfyller den vissa grundläggande krav beslutar domstolen att utfärda stämning. Beslutet om att utfärda stämning innebär, enkelt förklarat, att domstolen förklarar att tvisten ska avgöras inför domstolen.
Den part som ansöker om stämning benämns vid domstolen för kärande och den som kravet eller talan riktas mot benämns för svarande. Kärandens begäran om att svaranden ska vidta en viss åtgärd, t ex betala, eller att domstolen ska fastställa något, t ex att käranden är ägare till viss egendom, benämns för yrkande.
Att domstolen beslutar att utfärda stämning betyder inte på något sätt att domstolen tar ställning till yrkandet i sig. En domstol är skyldig att utfärda stämning om stämningsansökan uppfyller vissa formella och mycket grundläggande krav. Genom stämningen får du möjlighet att under ordnade former ge din syn på motpartens yrkande. Handläggningen inför domstolen syftar till att du och din motpart ska få möjlighet att framföra era argument och därefter avgör domstolen i en dom vem av er som har rätt i det som ni tvistar om.
De dokument som du får från domstolen
En stämning är ett beslut av domstolen och de dokument som du får från domstolen består av motpartens stämningsansökan jämte dokument från domstolen. Dokumenten från domstolen består av standarddokument som förklarar hur processen fungerar, framförallt med avseende på delgivningsreglerna, och vilka tidsfrister som gäller.
Av motpartens stämningsansökan framgår 1) vad motparten begär att du ska göra eller vad domstolen ska fastställa, 2) varför motparten anser att du ska göra det som begärs, eller domstolen ska fastställa det som begärs, samt 3) vilken bevisning som motparten åberopar.
Exempelvis kan din motpart begära att du ska betala 10 000 kronor eftersom ni har ett skriftligt avtal där ni har kommit överens om att du ska betala 10 000 kronor och som bevisning åberopar motparten avtalet.
Har motparten ett juridiskt ombud kan du relativt enkelt utläsa dessa delar från stämningsansökan, oftast finns de angivna under särskilda rubriker benämnda yrkanden, grunder/faktiska omständigheter och bevisuppgift. Har motparten själv upprättat stämningsansökan kan det vara svårare att utläsa de olika delarna men de finns där någonstans – annars hade domstolen inte beslutat att utfärda stämning.
Åtgärder som du bör vidta när du har fått stämningsansökan
När du har fått en stämning med posten ska du försöka att hålla huvudet kallt. Ambitionen är att du lugnt och metodiskt ska kunna skapa dig en inledande uppfattning om vad motparten begär och vilka åtgärder som du kan vidta för att ta tillvara din rätt. Här nedan följer fem punkter med åtgärder som du bör vidta när du har fått en stämningsansökan i din hand. Följer du dessa punkter har du gett dig själv bra förutsättningar för att kunna ta tillvara din rätt gentemot motparten och dennes krav.
1. Kontrollera tidsfristerna
Det första som du ska kontrollera är vilka tidsfrister som gäller. Det är dessutom något som du måste ha kontroll på under hela processen. Gör du inte vad domstolen begär att du ska göra inom den tid som domstolen anger, kan domstolen meddela en dom mot dig som helt och hållet är baserad på motpartens uppgifter – hur tokiga du än anser att dessa är. Det är därför oerhört viktigt att du har kontroll på tidsfristerna.
I samband med att du får en stämning anger domstolen att du ska skicka in ett skriftligt svaromål till domstolen. I svaromålet ska du redogöra för hur du ställer dig till motpartens krav, ange dina grunder för din inställning samt ange vilken bevisning som du åberopar. Inom vilken tid som du ska ge in svaromålet kan variera men i regel ska det ges in till domstolen senast inom två eller tre veckor.
2. Kontrollera vad motparten yrkar
När du har kontroll på vilka tidsfrister som gäller ska du kontrollera vad motparten yrkar, det vill säga vad motparten vill att du ska göra eller vad domstolen ska fastställa. Begär motparten till exempel att du ska betala ett visst belopp eller begär motparten att domstolen ska fastställa att ett visst testamente är ogiltigt?
När du vet vad motparten yrkar ska du försöka att förstå grunderna, det vill säga varför motparten anser sig ha rätt till det som yrkas. Åberopar motparten till exempel att ni har ingått ett avtal om att du ska betala, eller är du skyldig att betala på grund av att du orsakat en skada? Lägg i detta skede inte ner alltför mycket tid eller energi på att analysera motpartens argumentation. Det kommer du att ha gott om tid till senare. Syftet är för närvarande att du endast ska få en grundläggande överblick över målet.
3. Kontrollera vad det är för typ av mål
Är det ett mål som avser krav på betalning finns det en särskild typ av mål som benämns förenklade tvistemål. Detta är mål som avser ett tvistevärde som understiger ett halvt prisbasbelopp (24 150 kronor under 2022). I regel framgår detta av beteckningen på målet där målnumret inleds med “FT” (Förenklat tvistemål) i stället för endast “T” (Tvistemål), det vill säga målnumret är t ex “FT 1234/2022” i stället för “T 1234/2022”.
Är det ett förenklat tvistemål gäller särskilda regler vad avser rättegångskostnaderna. Huvudregeln i tvistemål är att den som förlorar målet måste betala motpartens rättegångskostnader, vilket i praktiken framförallt avser kostnaderna för ett juridiskt ombud. Dessa regler gäller emellertid inte för FT-mål där rätten till ersättning för rättegångskostnader är starkt begränsad. I regel kan den som vinner ett FT-mål endast få ersättning för en timmes juridisk rådgivning jämte vissa kostnader som t ex ansökningsavgift m m.
Om det är ett FT-mål eller ett vanligt tvistemål har stor betydelse för hur du ska agera i målet. Är det ett FT-mål är det t ex tveksamt om det är värt att anlita ett juridiskt ombud att företräda dig under hela tvisten. Att anlita ett ombud som kostar dig 50 000 kronor i arvode är inte en särskilt bra affär om tvisten avser ett belopp om endast 10 000 kronor och är ett FT-mål. Skulle du vinna målet blir motparten skyldig att betala ca 1 800 kronor av dina ombudskostnader. Resten får du själv betala.
4. Kontakta en jurist
Nu har du en relativt god bild över vad målet i stora drag avser och då är det dags att låta en jurist göra en inledande granskning av stämningsansökan. Detta gäller oavsett om det är ett FT-mål eller ett ordinärt tvistemål. Har du tidigare anlitat en jurist som du är nöjd med kan det vara en god idé att kontakta den juristen och be hen att göra en inledande granskning för en rimlig peng.
En erfaren jurist kan snabbt gå igenom stämningsansökan för att därefter ge dig en grundläggande sammanfattning av vad som är viktigt i målet, om målet är komplicerat ur juridisk synvinkel, vilka risker som finns för dig och vilka åtgärder som du omgående bör vidta. Att du låter en jurist göra en inledande granskning av stämningsansökan medför att du får ett betydligt bättre underlag för att bedöma din situation.
5. Kontrollera rättsskyddet i din hemförsäkring
De flesta hemförsäkringar innehåller ett rättsskydd. Detta innebär att om du anlitar ett juridiskt ombud betalar försäkringen en del av kostnaderna för ombudet. Rättsskyddet är för många helt avgörande för möjligheten att anlita en jurist som ombud i tvisten. Villkoren mellan de olika försäkringsbolagen skiljer sig något åt men i de flesta fall omfattas inte FT-mål av rättsskyddet och det finns ofta även andra begränsningar som du måste kontrollera.
Du ska i detta skede inte kontakta försäkringsbolaget och själv ansöka om rättsskydd. Väljer du att anlita en jurist att företräda dig i tvisten tar som regel juristen kontakt med försäkringsbolaget och ansöker om rättsskydd för din räkning.
Har du inte något rättsskydd är det möjligt att du kan vara ha rätt till statlig rättshjälp. Rätten till rättshjälp är beroende av vad du tjänar samtidigt som vissa typer av mål är undantagna från rättshjälp.
Anlita ett juridiskt ombud
När du har vidtagit åtgärderna ovan har du fått en god bild över målet. Nu kan du enklare ta rätt beslut om hur du vill gå vidare i målet och hur du ska ställa dig till motpartens krav. I de flesta fall är den absolut bästa lösningen att du anlitar en jurist för att företräda dig i tvisten. Under förutsättning att du anlitar rätt jurist, får du en person som behärskar den juridik dom tvisten avser, som t ex avtalsrätt, arvsrätt eller vårdnad. Dessutom behärskar juristen de processuella reglerna, d v s de regler som styr hur målet handläggs inför domstolen.
Dina möjligheter att anlita ett ombud bestäms till stor del av vilken typ av mål som det är fråga om samt din ekonomiska situation och om du har tillgång till rättsskydd eller rättshjälp. Tyvärr är det många som idag inte har råd att ta tillvara sin rätt i en tvist vilket innebär att de efter tvisten riskerar att hamna i en ännu sämre situation.
Har du inte de ekonomiska möjligheterna för att anlita en jurist för att företräda dig i tvisten, kan det vara en god idé att försöka få ihop tillräckligt med pengar för att i vart fall få en inledande rådgivning av en jurist. Detta innebär att den jurist som du anlitar kan förklara vad du bör fokusera på och hur du i stora drag bör utforma det skriftliga svaromålet. Dessutom förklarar juristen hur processen rent faktiskt fungerar, med vad muntlig förberedelse innebär, vad du ska tänka på avseende bevisuppgift och vad som sker vid en huvudförhandling. En sådan rådgivning behöver inte vara särskilt kostsam men och innebär att du får bra förutsättningar för att själv föra din talan i målet.
Några avslutande rader
Vi hoppas att du har fått en god bild över vad du ska göra med den stämningsansökan som du sitter med i din hand och att du känner dig i vart fall lite lugnare. Försök att behålla lugnet, ta det därefter steg för steg och var noggrann så att du inte missar något. Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor eller funderingar med anledning av vår artikel eller den stämningsansökan som du har fått, så försöker vi att räta ut eventuella frågetecken. Behöver du hjälp av en jurist står vi självfallet till ditt förfogande.
