Behöver du anlita en jurist? Ring till oss på 08-525 180 50

Vårdnadsvist – Allt du behöver veta och lite till

En vårdnadstvist är enkelt förklarat en tvist mellan två föräldrar vilka inte kan komma överens vem som ska ha vårdnaden om deras gemensamma barn. Vanligtvis uppkommer vårdnadstvister i samband med att föräldrarna separerar och en av föräldrarna i samband med separationen begär ensam vårdnad. Vårdnadstvister kan även uppstå efter separationen. T ex när en av föräldrarna anser att den gemensamma vårdnaden inte längre fungerar. Ett annat skäl är att en förälder anser att barnet riskerar att skadas eller fara illa på grund av den andra föräldern och därför vill ha enskild vårdnad.

Antalet vårdnadstvister har stadigt ökat och mer än fördubblats under de senaste tio åren. Trots detta är vårdnadstvister en relativt ovanlig företeelse. Vid de flesta separationer lyckas föräldrarna att komma överens vad gäller vårdnad och andra frågor som avser de gemensamma barn.

Lyckas inte föräldrarna att komma överens om vårdnaden återstår emellertid inte något annat än att låta en domstol avgöra vårdnadstvisten. En vårdnadstvist är för de flesta föräldrar en mycket komplicerad och omtumlande upplevelse samtidigt som den riskerar att gräva hål i den privata ekonomin.

Vem handlägger av en vårdnadstvist?

Vårdnadstvister handläggs av de allmänna domstolarna. En ansökan om stämning avseende vårdnad, umgänge eller underhåll ska skickas in till tingsrätten på den ort där barnet har sitt hemvist. Detta innebär oftast på den ort där barnet är folkbokfört. Finns det inte någon behörig domstol, ska ansökan om stämning skickas in till Stockholms tingsrätt .

En tvist om vårdnad handläggs i första instans av en tingsrätt. Överklagar någon av föräldrarna domen och prövningstillstånd meddelas kommer målet att avgöras av hovrätten för det område som tingsrätten tillhör.

Hovrättens dom kan i sin tur, i vart fall teoretiskt, överklagas till Högsta domstolen. Emellertid tar Högsta domstolen endast upp mål som kan få betydelse som vägledning för hur liknande fall i framtiden ska bedömas av domstolarna. I praktiken är det därför ytterst svårt, för att inte säga näst intill omöjligt, att överklaga en dom om vårdnad till Högsta domstolen och få prövningstillstånd.

Domstolens handläggning av en vårdnadstvist

När tingsrätten har fått in en stämningsansökan angående vårdnad från en av föräldrarna skickar tingsrätten över denna till den andra föräldern. Den andra föräldern har då möjlighet att skriftligen svara på vad som anges i stämningsansökan och även göra egna yrkanden.

Därefter kommer tingsrätten att kalla både föräldrarna till en “muntlig förberedelse” vid tingsrätten. En muntlig förberedelse är ett inledande sammanträde som leds av en ensam domare. Vid förberedelsen redogör föräldrarna var för sig för sina respektive yrkanden och grunder samt inställningen till den andra förälderns yrkanden. Har föräldrarna juridiska ombud är det ombudet som talar för föräldrarnas räkning vid förberedelsen. Syftet med en muntlig förberedelse är att förbereda målet inför huvudförhandlingen. Alla eventuella frågetecken avseende föräldrarnas yrkanden och de grunder som de åberopar ska rätas ut. Det är inte ovanligt att det i vårdnadsmål förekommer flera muntliga förberedelser innan huvudförhandlingen. Först när domaren anser att målet är tillräckligt utrett kommer målet att sättas ut till en huvudförhandling.

Under förberedelsen av målet kommer domaren att försöka få föräldrarna att lösa tvisten genom en frivillig överenskommelse. Föräldrarna kan dessutom när som helst ingå en egen överenskommelse. Detta gäller även efter huvudförhandlingen. Kommer föräldrarna överens kan de begära att domstolen stadfäster överenskommelsen i en dom. Detta innebär att överenskommelsen får verkan av en dom vilket bl a förenklar verkställigheten av vissa beslut om en förälder i framtiden skulle bryta mot överenskommelsen.

Lyckas inte domaren att få parterna att träffa en frivillig överenskommelse fortsätter förberedelserna för huvudförhandlingen. Under förberedelsen kan parterna ge in skrifter till domstolen med t ex förtydliganden och bevisuppgifter. Domstolen å sin sida har möjlighet att t ex begära att socialtjänsten ska göra en vårdnadsutredning. En sådan utredning innehåller förslag till vem av föräldrarna som — enligt Socialtjänsten — bör få vårdnaden. Föräldrarna och deras ombud har rätt att ta del av alla uppgifter som kommer fram i målet. Detta gäller t ex även socialtjänstens utredning. Att socialtjänsten anser att en viss förälder ska ha vårdnaden innebär inte att domstolen par automatik ger denna förälder vårdnaden. Domstolen ska bilda sig en egen uppfattning och har inte några som helst skyldigheter att följa socialtjänstens slutsatser.

Huvudförhandlingen är det som i vanligt språkbruk ofta benämns som själva ”rättegången”. Det är vid huvudförhandlingen som målet avgörs. Domen ska grundas på vad som framkommer vid huvudförhandlingen. Vid själva huvudförhandlingen deltar föräldrarna med sina respektive ombud, föräldrarna hörs, eventuella vittnen hörs och bevisningen i övrigt presenteras. Efter huvudförhandlingen överlägger domstolen och meddelar vanligtvis sin dom ett par veckor efter därefter.

tvist vårdnad
En tvist om vårdnad handläggs av tingsrätten i första instans. Under förberedelsen kommer domaren att försöka få föräldrarna att komma överens om vårdnaden istället för att målet ska gå till huvudförhandling.

Vem får vårdnaden i en vårdnadstvist?

Utgångspunkten för domstolen är att föräldrarna ska ha gemensam vårdnad. Så länge det endast är en av föräldrarna som begär ensam vårdnad kan domstolen döma till gemensam vårdnad. Anser rätten att gemensam vårdnad är det bästa för barnet kommer rätten att besluta om gemensam vårdnad.

Situationen är annorlunda om båda föräldrarna begär ensam vårdnad. I dessa fall får domstolen inte döma till gemensam vårdnad. Istället måste domstolen välja en av föräldrarna och besluta att den föräldern ska ha ensam vårdnad. Detta är viktigt att tänka på för föräldrar i en vårdnadstvist. Begär båda föräldrarna ensam vårdnad kommer följden oundvikligen bli att en av föräldrarna helt förlorar vårdnaden. Det är således ett mycket högt spel man spelar och det är sällan som man kan vara helt säker på utgången i en vårdnadstvist.

Avgörande vid bedömning av vilken förälder som ska få ensam vårdnad är som alltid vad som är “bäst för barnet”. Detta är en princip som styr i princip alla rättsliga frågor rörande barn såsom t ex vårdnad, boende och umgänge. Föräldrarnas intressen och känslor är inte relevanta i sammanhanget. En vårdnadstvist handlar inte om att skapa rättvisa mellan föräldrarna eller få båda föräldrarna att må bra. En vårdnadstvist ska utmynna i den lösning som är bäst för barnet oavsett hur hårt detta må drabba någon av föräldrarna.

Vårdnadstvist i samband med en skilsmässa

Har föräldrarna gemensam vårdnad om ett gemensamt barn är huvudregeln att den gemensamma vårdnaden består efter en skilsmässa. Detta innebär att föräldrarna har ett fortsatt gemensamt ansvar för det gemensamma barnet och att de tillsammans ska komma överens om viktigare frågor rörande barnet. Detta gäller även om barnet bor mer hos en förälder än den andra föräldern. Barnets boende påverkar inte vårdnaden och det gemensamma ansvaret för barnet.

Vill en förälder i samband med en skilsmässa begära ensam vårdnad kan förälderna begära detta redan i samband med att ansökan om skilsmässa ges in till domstolen. Frågan om vårdnad är emellertid fristående från skilsmässan. Behöver inte skilsmässan föregås av betänketid kan domstolen omgående bevilja skilsmässan samtidigt som målet avseende vårdnad handläggs separat.

Vanligtvis blir skilsmässan beviljad långt innan vårdnadstvisten är slutligt avgjord.

Vårdnadstvist skilmsässa
En förälder kan begära ensam vårdnad direkt i samband med en skilsmässa. Oftast blir skilsmässan beviljad långt före det att vårdnadstvisten är avgjord.

Vikten av att ha ett juridiskt ombud i en vårdnadstvist

Vårdnadstvister är ofta mycket komplicerade. Detta gäller inte endast juridiskt utan även på många andra plan. En vårdnadstvist är en känslomässig berg-och-dalbana där man riskerar att bli ifrågasatt såväl som person men framförallt som förälder. Med hänvisning till att domstolen ska göra ett val mellan två personer är det naturligt att båda föräldrarna och deras respektive ombud ifrågasätter den andra förälderns lämplighet som förälder.

Även om vårdnadstvister oftast följer en viss given handläggning och mall är en sådan tvist oerhört komplicerad för den som inte dagligen arbetar med denna typ av juridik. Det är viktigt att man verkligen har kontroll på olika yrkanden och grunder. Detta samtidigt som man inser och förstår vad som är relevant för domstolen. Den som inte har ett kunnigt juridiskt ombud i samband med en tvist om vårdnad kommer att ha mycket svårt att föra fram sina yrkanden och argument på ett framgångsrikt sätt.

Man bör därför aldrig företräda sig själv i en vårdnadstvist. Inte ens mycket skickliga advokater som är specialiserade på vårdnadsmål företräder sig själva om de hamnar i en vårdnadstvist. De anlitar i princip undantagslöst en annan advokat som företräder dem om de hamnar i en tvist som angår deras egna barn.

Kostnader i samband med en vårdnadstvist

En vårdnadstvist kan bli en mycket dyr historia för föräldrarna. Huvudregeln i tvistemål är att den som förlorar ett mål betalar såväl sina egna som motpartens rättegångskostnader. Denna regel gäller emellertid inte i familjerättsliga mål. I dessa mål står vardera parten sina egna rättegångskostnader oavsett vem som vinner målet.

Med rättegångskostnader avses kostnader för det juridiska ombudet men även kostnader för t ex vittnen. Ombudskostnader är oftast den absolut största kostnaden. Advokater är inte bundna av en särskild taxa eller liknande utan bestämmer själva sin prissättning. En bra utgångspunkt är dock den s k timkostnadsnormen vilken för 2019 uppgår till 1 725 kr inklusive mervärdesskatt. De flesta advokater tar minst detta belopp i timarvode i vårdnadsmål. D v s, för varje timme som advokaten lägger ner på att träffa sin klient, skriva inlagor, göra rättsliga överväganden och företräda klienten inför domstolen ska klienten betala advokaten 1 725 kronor. Det är inte ovanligt att vårdnadstvister leder till omfattande advokatkostnader.

Det finns vissa möjligheter att få hjälp med rättegångskostnaderna. Den första möjligheten är via rättsskyddet i hemförsäkringen. Emellertid finns det ofta inskränkningar för vårdnadstvister i villkoren för hemförsäkringen. Den vanligaste inskränkningen är att vårdnadstvisten inte får ha ett direkt samband med en separation och det måste gå en viss tid mellan separationen och vårdnadstvisten för att försäkringen ska vara tillämplig.

Även om försäkringen är tillämplig finns det en självrisk vilken ofta ligger på 20-25 procent av de totala rättegångskostnaderna. Detta gäller samtidigt som det finns ett tak för den totala ersättningen. Detta ersättningstak ligger vanligtvis på mellan 100 000 och 200 000 kronor beroende på vilket försäkringsbolag som har tecknat försäkringen.

Den andra möjligheten är den statliga rättshjälpen som emellertid även den är begränsad. En förutsättning för att någon ska kunna beviljas rättshjälp är att personen har en begränsad inkomst och inte heller har någon förmögenhet.

Blanketter och dokument för vårdnadstvister

Det finns inte några obligatoriska dokument eller blanketter som en förälder måste fylla i för att begära ensam eller gemensam vårdnad. Den förälder som avser att lämna in en stämningsansökan med yrkande om vårdnad kan i och för sig använda sig av domstolsverkets dokumentmall för stämningsansökan. Det finns även ett antal andra dokumentmallar av varierande kvalitet som man köpa och använda sig av vid skapandet av olika juridiska dokument i samband med en vårdnadstvist.

Som framgått av ovan bör man emellertid inte företräda sig själv i en vårdnadstvist utan istället anlita ett juridiskt ombud i vårdnadstvisten. Förutom att företräda föräldern inför domstolen upprättar det juridiska ombudet alla juridiska dokument som behövs i vårdnadstvisten.

Behöver du hjälp av en jurist?

Behöver du hjälp av en jurist är du välkommen att kontakta oss så ska vi se vad vi kan göra för dig. Beskriv vad du behöver hjälp med i kontaktfältet här nedanför så återkommer vi till dig så snart vi har tagit del av ditt meddelande.
Ditt namn*
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Person som chattar med en jurist

Behöver du hjälp med juridiken?

Kontakta oss gärna om du behöver hjälp med juridiken. Du kan ringa till oss på 08-525 180 50, skicka ett mejl till info@juridex.se eller använda dig av kontaktfältet här nedanför.

Mikrojuridik
Banner om att skriva vårdnadstestamente

Artiklar om vårdnad och vårdnadstestamente