Med äktenskapshinder avses regler som innebär att två personer inte har rätt att ingå äktenskap med varandra.
Anledningen till att det finns äktenskapshinder är att det från samhällets synpunkt finns omständigheter som innebär att äktenskap inte är lämpligt. T ex anses en person som är under 18 år inte vara tillräckligt mogen för att överblicka de följder som ett äktenskap har.
Systemet med olika former av äktenskapshinder finns i de flesta rättsordningar och har i svensk rätt en lång tradition. Tidgare hade äktenskapshinderna i huvudsak religiösa motiv men idag har grunderna för äktenskapshinder i huvudsak sociala och medicinska skäl.
Reglerna för äktenskapshinder finns i äktenskapsbalkens andra kapitel och innebär i huvudsak följande:
- Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap utan tillstånd av länsstyrelsen. För tillstånd krävs särskilda skäl. Innan länsstyrelsen beslutar, ska den underåriges vårdnadshavare och socialnämnden få tillfälle att yttra sig. Om länsstyrelsen ger tillstånd till äktenskapet, får vårdnadshavaren överklaga beslutet.
- Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led, t ex far eller dotter, eller är helsyskon. Ett adoptivbarn över 18 år och en adoptivförälder får dock ingå äktenskap med varandra, om så sker är adoptionen upplöst.
- Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av länsstyrelsen. För tillstånd krävs särskilda skäl. Adoptivförhållande jämställs med släktskap. De som därvid anses som helsyskon får dock ingå äktenskap med varandra efter tillstånd av myndighet.
- Den som är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap.
