Särskild förvaltning i testamenten för att reglera arv till omyndiga barn var något som tidigare var relativt ovanligt. Anledningen till detta var att de flesta privatpersoner inte ens visste om att möjligheten existerade. Dessutom var det inte många jurister som behärskade regelverket och hur ett testamente med särskild förvaltning skulle utformas. När särskild förvaltning väl användes var det ofta förmögna personer, med tillgång till specialiserade jurister, som använde sig av särskild förvaltning för att skapa skräddarsydda lösningar för när, var och hur arvet skulle betalas ut.
I dag är situationen annorlunda och det har blivit allt vanligare med särskild förvaltning i testamenten. Även personer med begränsade tillgångar använder sig i allt större utsträckning av särskild förvaltning. Det är dessutom en lösning som fler borde överväga att använda sig av för att själva kunna bestämma vem som ska förvalta arvet och när arvingarna har rätt att få ut sina arv.
För att du enklare ska förstå vad som är möjligt att uppnå med särskild förvaltning kommer vi först att översiktligt redogöra för föräldrabalkens regler om vårdnadshavare, förmyndare samt överförmyndarens tillsynsroll när ett underårigt barn får arv från en avliden förälder.
Därefter kommer vi att förklara vad särskild förvaltning innebär och i vilka situationer som särskild förvaltning oftast kommer till användning. Det är en lång läsning som väntar dig, och vi har för enkelhetens skull delat upp texten i följande rubriker:
- 1. Vårdnadshavare och förmyndare
- 2. Vem som förvaltar ett omyndigt barns arv
- 3. Överförmyndarens tillsyn när ett omyndigt barn får arv efter en förälder
- 4. Vad är särskild förvaltning?
- 5. Tre situationer där särskild förvaltning används i testamenten
- 6. Risken med särskild förvaltning och den särskilde förvaltarens ansvar
- 7. Utformning av testamente och förordnande om särskild förvaltning
- 8. Hjälp med att skriva ett testamente med särskild förvaltning
Vill du endast läsa om något av de olika avsnitten kan du självfallet hoppa direkt till det avsnitt som du är intresserad av. Väljer du att läsa hela artikeln kommer du att få en god insikt i vad särskilt förvaltning innebär och om det är något som även du borde använda dig av i ditt testamente.
1. Vårdnadshavare och förmyndare
Inom juridiken skiljer man på vårdnadshavare och förmyndare. Vårdnadshavaren har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran. Förmyndarens uppgift är att förvalta barnets egendom och företräda barnet i juridiska och ekonomiska frågor.
I de flesta situationer är vårdnadshavaren och förmyndaren samma person. Har du gemensam vårdnad om ett barn är enligt huvudregeln du och den andra föräldern såväl gemensamma vårdnadshavare som gemensamma förmyndare för ert barn. Har du ensam vårdnad om ditt barn är du enligt huvudregeln även ensam förmyndare för ditt barn.
2. Vem som förvaltar ett omyndigt barns arv
Avlider du och efterlämnar ett omyndigt barn, är huvudregeln att det är barnets andra förmyndare som ska ta emot arvet för barnets räkning och därefter förvalta arvet till dess att barnet blir myndigt och får ut sitt arv. Som framgått av föregående stycke är det i de flesta fall den andra föräldern som är den andra förmyndaren.
Det har inte någon betydelse vilken relation som du har till den andra förmyndaren vid din bortgång. Reglerna är desamma oavsett om ni vid din bortgång är gifta, sambor, ensamstående eller separerade – och kanske även de värsta ovänner sedan separationen. Även om du avskyr, och inte har något som helst förtroende för, den andra förmyndaren kommer hen att vara ansvarig för förvaltningen av barnets arv till dess att barnet blir myndigt.
Har du ensam vårdnad om ditt barn, och även är ensam förmyndare, kommer en domstol att utse en ny vårdnadshavare för ditt barn. Denna person blir enligt huvudregeln även förmyndare och är därför den person som kommer att förvalta det arv som du efterlämnar. Det är möjligt för domstolen att utse två vårdnadshavare om rätten anser det vara lämpligt.
Reglerna för vem som ska utses till vårdnadshavare och förmyndare är omfattande och komplicerade, men utgångspunkten enligt 6 kap 9 § andra stycket FB är att domstolen ska ”anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare”.
Vill du ha möjlighet att påverka vem som förordnas till vårdnadshavare kan du upprätta ett s k ”vårdnadstestamente”. Eftersom den person som förordnas till vårdnadshavare i de flesta fall även blir förmyndare påverkar du därmed även valet av förmyndare och vem som ska förvalta barnets arv efter dig.
Du kan läsa mer om vårdnadstestamenten i följande artikel: Allt du behöver veta om vårdnadstestamenten.
3. Överförmyndarens tillsyn när ett omyndigt barn får arv efter en förälder
Alla kommuner är skyldiga att ha en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd och de utses av kommunfullmäktige. Skillnaden mellan de två begreppen är att om det finns en överförmyndare beslutar hen själv i ärendena och finns det en överförmyndarnämnd fattas besluten som regel vid nämndsammanträden. Har delegering skett kan vissa beslut fattas av kommunens tjänstemän. I det följande kommer för enkelhetens skull endast begreppet överförmyndare att användas. Vad som anges är emellertid även tillämpligt på överförmyndarnämnder.
Överförmyndarens uppgift är att utöva tillsyn och kontroll över hur förmyndare, förvaltare och gode män sköter sina uppdrag. De flesta regler rörande överförmyndarens verksamhet finns i föräldrabalken.
Vad avser omyndiga barns tillgångar gäller generellt att när ett omyndigt barn har tillgångar till ett värde som överstiger sex prisbasbelopp är barnets förmyndare skyldig(a) att anmäla detta till överförmyndaren i den kommun där barnet är bosatt. I de flesta fall är det barnets föräldrar som även är barnets förmyndare. Efter det att anmälan har skett måste överförmyndaren lämna sitt tillstånd för att föräldrarna ska kunna använda barnets besparingar. Prisbasbeloppet för 2022 uppgår till 48 300 kronor och sex prisbasbelopp motsvarar ett belopp om 289 800 kronor.
Det finns dessutom en särskild bestämmelse som stadgar att när någon som är omyndig genom arv eller testamente får pengar och beloppet är högre än ett prisbasbelopp, måste pengarna sättas in hos en bank eller ett kreditmarknadsföretag. Därefter får barnets förmyndare inte använda dessa pengar utan att först begära och beviljas tillstånd från överförmyndaren.
Dessa regler är emellertid inte tillämpliga på de medel som hanteras av särskild förvaltare. Har ett underårigt barn ärvt egendom och denna förvaltas av en särskild förvaltare har överförmyndaren inte någon som helst insyn eller kontroll över förvaltningen. Den särskilde förvaltaren behöver inte heller söka tillstånd i något avseende från överförmyndaren.
4. Vad är särskild förvaltning?
Särskild förvaltning i ett testamente innebär att du i ditt testamente utser en person eller ett företag, t ex en bank, till särskild förvaltare. Den särskilde förvaltaren övertar förmyndarens roll vad avser förvaltningen av det arv som barnet ärver efter dig. När det finns en särskild förvaltare har förmyndaren inte någon som helst bestämmanderätt eller inflytande över hur barnets arv ska förvaltas. Den särskilde förvaltaren ska emellertid tillställa förmyndaren redovisning över sin förvaltning en gång om året.
I de flesta fall är ett förordnande om särskild förvaltning tidsbegränsat. Är det fråga om särskild förvaltning avseende ett underårigt barn är utgångspunkten att förvaltningen upphör när barnet fyller arton år och får ut sitt arv. Det finns emellertid vissa möjligheter för dig att i testamentet ange att barnet ska få ut sitt arv, eller delar av arvet, först vid en senare tidpunkt.
5. Tre situationer där särskild förvaltning används i testamenten
Det finns ett antal situationer där särskild förvaltning kan vara aktuellt i samband med upprättandet av ett testamente. De tre vanligaste skälen till att ett förordnande om särskild förvaltning skrivs in i ett testamente är att testatorn vill uppnå något av följande:
- Förhindra att arvet förvaltas av den andra förmyndaren.
- Skjuta upp arvet, eller del därav, till en senare tidpunkt än den dag när arvingen blir myndig.
- Förhindra att överförmyndaren får insyn i och kontroll över hur arvet förvaltas.
Vi kommer att i det följande att översiktligt gå igenom var och en av dessa punkter.
Förhindra att arvet förvaltas av den andra förmyndaren
Som framgått av ovan är i de flesta fall även barnets andra förälder förmyndare för barnet. Att förhindra den andra föräldern från att förvalta arvet är sannolikt det vanligaste skälet till särskild förvaltning i ett testamente. Ofta är det fråga om föräldrar som har haft en konfliktfylld separation, vilket har medfört att föräldrarna inte har något som helst förtroende för varandra. En annan och relativt vanlig situation är att en förälder anser att den andra föräldern har personliga problem, t ex i form av missbruk, psykisk ohälsa eller liknande, varför hen absolut inte bör få tillgång till arvet.
Exempel:
Arnold och Beata är inte längre ett par men har gemensam vårdnad om deras barn Casper. Arnold tycker att Beata är totalt ansvarslös och vill absolut inte att hon ska förvalta Caspers arv efter Arnold, om Arnold skulle avlida innan Casper har fyllt arton år.
Arnold upprättar därför ett testamente med särskild förvaltning och undviker på så sätt att Beata kommer att förvalta och få tillgång till Caspers arv om Arnold avlider.
Skjuta upp arvet, eller del därav, till en senare tidpunkt än den dag när arvingen blir myndig
Att en person får tillgång till hela sitt arv när hen fyller arton år är kanske inte alltid den bästa lösningen. Det gäller särskilt om arvet uppgår till större belopp. En artonåring som ärver ett antal hundratusen kronor har kanske inte den mognad och kunskap som krävs för att hantera så stora belopp på ett ansvarsfullt sätt.
Genom att använda dig av särskild förvaltning är det möjligt för dig att skjuta upp i vart fall en del av arvet till en senare tidpunkt. Det är inte ovanligt att förordnanden om särskild förvaltning anger att ett barn ska ha rätt till sitt arv först när barnet fyller t ex 21 eller 25 år. Det är även möjligt för dig att låta arvingen få del av arvet löpande, t ex med ett visst belopp under ett antal år.
Emellertid måste man ha i åtanke att skjuta upp arvet kan innebära ett laglottsintrång. Det gäller framförallt om hela arvet skjuts på framtiden. Är det fråga om ett laglottsintrång kan en arvinge begära jämkning av testamentet. Detta innebär att arvingen kommer att få tillgång till sin laglott oavsett vad som föreskrivs i testamentet eftersom bröstarvingens rätt till laglott går före ett förordnande om särskild förvaltning.
Exempel:
Anita och Bernard har tidigare varit gifta och har en gemensam dotter, Cecilia, som är Anitas enda bröstarvinge. Anita är förmögen och vill att Cecilia ska ärva hela Anitas kvarlåtenskap när hon avlider. Emellertid är Anita orolig för att Cecilia ska få tillgång till hela arvet när hon är arton år om Anita avlider dessförinnan.
Genom att skriva ett testamente med ett förordnande om särskild förvaltning är det möjligt för Anita att skapa en lösning som innebär att Cecilia inte får tillgång till hela sitt arv när hon fyller arton år.
Förhindra överförmyndarens insyn och kontroll över arvet
Som framgått tidigare i texten får överförmyndaren insyn och kontroll över ett arv när värdet på arvet överstiger ett prisbasbelopp. Detta är ett vanligt skäl till att särskild förvaltning skrivs in i ett testamente. Det behöver inte vara fråga om ett misstroende gentemot myndigheterna, men det är många som inte känner sig helt bekväma med att kommunen får insikt i det arv som man efterlämnar till sina barn om de ärver innan de har blivit myndiga.
Ett ytterligare argument är att överförmyndaren enligt lag ska vara försiktig med att lämna tillstånd till hur arvet ska förvaltas. Överförmyndaren kommer t ex inte att ge tillstånd till placeringar i enskilda aktier med hög risk. Det är därför inte ovanligt att personer med goda kunskaper om, och tilltro till, aktiemarknaderna därför väljer att använda sig av särskild förvaltning och utser en person som är skicklig på investeringar i värdepapper att förvalta arvet. Därigenom undgår man överförmyndarens mer konservativa och försiktiga syn på förvaltning och investeringar.
Exempel:
Agneta och Bruce är sambor med varandra och har ett gemensamt barn, Claire. Om Agneta eller Bruce avlider är det Claire som ärver den avlidne förälderns kvarlåtenskap men det är den efterlevande föräldern som ska förvalta arvet till dess att Claire blir myndig. Agneta och Bruce vill inte att överförmyndaren ska ha insyn i arvet och inte heller styra över hur arvet ska förvaltas.
De upprättar därför ett gemensamt testamente där de utser Agnetas bror, som dessutom arbetar på bank, till särskild förvaltare med uppdrag att förvalta Claires arv till dess att hon fyller arton år.
6. Risken med särskild förvaltning och den särskilde förvaltarens ansvar
Syftet med överförmyndarens tillsyn är att skydda omyndiga barn från att deras arv förvaltas eller används på ett felaktigt sätt. I de flesta situationer fungerar dessa regler väl och säkerställer att arvet används i det barnets intresse, samt att det finns ett arv kvar den dag som barnet blir myndigt.
Som framgått tidigare av texten har överförmyndaren inte någon tillsyn över den särskilde förvaltarens förvaltning. Den enda kontroll som finns är att en särskild förvaltare varje år ska tillställa barnets förmyndare en redovisning över förvaltningen. Väljer du att använda dig av en särskild förvaltning i ditt testamente är det därför viktigt att du utser en person, eller ett företag, som du har ett totalt förtroende för.
Att en särskild förvaltare inte är under tillsyn av överförmyndaren innebär emellertid inte att den särskilde förvaltaren har helt fria händer vid förvaltningen av arvet. Den särskilde förvaltaren har ett sysslomannaansvar, måste agera i barnets intresse och även följa de instruktioner som följer med förordnandet om särskild förvaltning.
Bryter den särskilde förvaltaren mot dessa regler kan hen bli skadeståndsskyldig och kan även dömas för brott. Emellertid hjälper det föga om skadan redan är skedd och pengarna är borta. Det är därför viktigt att du är noggrann vid valet av särskild förvaltare.
7. Utformning av testamente och förordnande om särskild förvaltning
Ett förordnande om särskild förvaltning måste innehålla vissa moment för att vara giltigt. Uppfyller inte förordnandet dessa krav är förordnandet utan verkan, vilket leder till att arvet efter dig inte kommer att förvaltas av den särskilde förvaltaren. I stället kommer det att förvaltas av barnets andra förmyndare, och under överförmyndarens tillsyn.
Testamentet måste dessutom vara anpassat till just din situation, dina önskemål och den särskilda förvaltare som du vill utse. Ett förordnande om särskild förvaltning är inte en standardklausul som är möjlig att kopiera mellan olika testamenten. Förordnandet måste anpassas till den enskilda situationen och har helt olika utformning beroende på om du t ex utser en bekant eller en släkting till särskild förvaltare, jämfört med om du utser t ex en bank. Oftast behöver man vara betydligt mer detaljerad och även skriva in olika säkerhetsåtgärder när en privatperson utses till särskild förvaltare.
8. Hjälp med att skriva ett testamente med särskild förvaltning
Vi hoppas att du har fått en någorlunda god bild över reglerna kring särskild förvaltning och om särskild förvaltning är något som kan vara aktuellt för din del. Vill du fördjupa dig i regelverket hittar du reglerna i föräldrabalken. Reglerna om vårdnad finner du företrädesvis i kapitel 6, förmyndare i kapitel 10, särskild förvaltning i kapitel 12 samt överförmyndarens roll i kapitel 12 och 16.
Vill du ha hjälp med att skriva ett testamente med ett förordnande om särskild förvaltning är du välkommen att kontakta oss så kan en av våra familjerättsjurister bistå dig.
